Regionen menar att läget just nu är förhållandevis lugnt och har varit det en längre tid, samt att verksamheten löpande hanterar frågorna på ett bra sätt. Att ledningen för hälso- och sjukvården nu lämnar stabsläget förklarar Loob så här:
– Det handlar om hur vi styr och leder verksamheten internt i sjukvården. Vi känner att vi har den koll vi behöver just nu.
Covid-19
Att regionen valde att gå upp i stabsläget i mars berodde på coronapandemin.
– Det krävs en annan typ av samordning och fokus på en fråga tillfälligt då kanske med ordinarie linjestyrning. Det har vi ju haft den här tiden i samband med pandemin. Därför att vi har känt att vi behövt samordna med andra funktioner, som vi inte gör normalt.
Hör mer från Marie Loob i klippet ovan.
Beredskapsnivåer
Det finns tre olika beredskapsnivåer inom vården vid speciella skadehändelser eller förlopp. De används för att akutsjukvården ska kunna ha resurser som matchar det aktuella behovet.
• Stabsläge: En särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
• Förstärkningsläge: En särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.
• Katastrofläge: Alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Personal och utrustning förstärks.
Källa: Region Gotland