Det kallas aktivitetsrapporter. Varje månad ska den som är arbetslös lämna in en skriftlig rapport till arbetsförmedlingen där man berättar vad man har gjort under månaden för att komma ur sin arbetslöshet. Om man inte lämnar in den här rapporten kan man förlora sin ersättning.

Och den här veckan införs det sista steget i reformen. Nu ska alla arbetssökande lämna in en sådan här rapport. 

Totalt blir det en halv miljon rapporter varje månad som ska granskas och följas upp.

”Det är tufft”

Men nu slår arbetsförmedlare och chefer larm. De hinner inte med att granska alla aktivitetsrapporter. Och de hinner framför allt inte ha de uppföljande samtal som alla arbetssökande ska få. Tiden räcker inte till.

– Det är tufft. Rent matematiskt är det svårt att få det att gå ihop, säger Katarina Enqvist-Bolin som är chef för Arbetsförmedlingen i Katrineholm.

SVT:s granskning visar att 271 arbetsförmedlare har ansvar för så många sökande att de omöjligt kan hinna med. Det här är siffror som aldrig tidigare har tagits fram.

Ekvationen går inte ihop

Håkan Karlsson, som är sektionschef på Arbetsförmedlingen i Linköping, Åtvidaberg och Kinda, har räknat ut att det saknas 140 arbetstimmar per handläggare och månad – om man ska göra som politikerna kräver:

–  Ska vi ha ett bra besök så tar det en timme med förarbete och efterarbete. Om man har 300 sökande skulle det ta 300 timmar på en månad.

– Och det kan ju vem som helst räkna ut att jobbar man 160 timmar per månad så kan man inte lägga 300 timmar på att träffa alla. Så det är en ekvation som tyvärr inte… den går inte ihop.

Rapporterna ska vara ett stöd

Aktivitetsrapporterna skulle inte bara bli en kontroll, sa politikerna i höstas. Utan det ska också bli ett stöd till de arbetssökande.

Rapporten ska vara ett ”underlag för framåtsyftande samtal med de arbetssökande”.

Så löd uppdraget till landets arbetsförmedlingar.

– Det gör att samtalet och mötet med arbetsförmedlaren kan bli bättre, sa arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) i en intervju hos Aktuellt i höstas.

Men på landets arbetsförmedlingar uppstod förvirring. Hur skulle de få till de här samtalen i praktiken? Många arbetsförmedlare har i dag ansvar för så många sökande att de omöjligt kan hinna ha samtal med alla.

– Jag kan inte ställa det kravet på mina handläggare att möta alla vid ett personligt besök, säger Håkan Karlsson, sektionschef i Linköping.

”För många för att man ska hinna”

SVT har intervjuat många arbetsförmedlare och deras chefer och alla säger likadant: Tanken med reformen är god.

Problemet är att arbetstiden inte räcker till. Och då blir ju bara kontrollen kvar.

Thomas Simonsen, arbetsförmedlare i Katrineholm, har 330 sökande.

– Det är för många för att man ska hinna med det på en 40 timmars arbetsvecka, säger han.

Thomas, hans kollegor och deras chefer har räknat och funderat. Men de får inte ihop det.

– Man skulle säkert kunna göra något system som gör att man hinner träffa varje person, om det nu är det som är målet. Men då skulle det ju bara bli en löpande-band-process. I princip bara säga: hej och hejdå. Och sedan är det dags för nästa, säger Thomas Simonsen.