Utgrävningen är den första provundersökningen av ett flera stadskvarter stort område på Saltängen. Platsen ska bebyggas inom de närmsta åren och marken måste därför undersökas först.

– Om man tittar på området i dag tänker man inte på att det har funnits gammal 1700-talsbebyggelse här. Det har använts som stenkolsupplag och vi kan se att det är mycket moderna aktiviteter, men under allt detta,  som vi systematiskt baxar oss igenom, ligger osm ett lock och det kan jag tycka är lite oväntat att vi fått en sådan tidskapsel här, säger Magnus Stibéus, projektledare för de arkeologiska utgrävningarna.

Outforskad del av staden

Med hjälp av en grävmaskin lyckas gruppen gräva fram några provhål per dag på sammanlagt ett tiotal kvadratmeter. Dock finns det armeringsjärn och betonggolv under ytan som gör det till en omständig process att ta sig ned till det som är arkeologiskt intressant.

Tre arkeologer arbetar med grävningen kontinuerligt, utöver dem är även några maskinister och experter inblandade i förundersökningen. Skulle de hitta något utav intresse kan det leda till mer omfattande grävningar och att fler arkeologer kopplas in.

Det mesta som har hittats hittills härör från 1700-talet, men förhoppningen är att det kan finnas ännu äldre lämningar på platsen. Bland det som har grävts fram återfinns ett tiotal byggnader, varav bland annat boningshuset där den dåvarande inspektören för det spritbränneri som låg på platsen bodde. Arkeologerna har även hittat porslin och djurben. Grävprojektet är unikt inte bara för dess storlek, utan även för att platsen är en relativt outforskad del av staden.

– Det är inte bara för Norrköping utan generellt i hamnstäder har det inte jobbats så mycket med de områdena så det är delvis en dold historia som vi gräver fram, det är inte här som borgarskapet bodde utan det är en grupp människor som kanske inte riktigt avtecknas i det historiska eller arkeologiska källmaterialet så tydligt egentligen, det gör det unikt, säger Magnus Stibéus.