Det var 2020 som polisen fick möjligheten att ta sig in i misstänktas mobiltelefoner, datorer och mejlkonton – genom ny lagstiftning. Metoden ansågs så pass integritetskränkande att lagen om hemlig dataavläsning blev en tillfällig lag till och med sista mars 2025.
Efter att lagen nu utvärderats föreslås den bli permanent och enligt it-säkerhetsexperten Leif Nixon är trenden tydlig.
– Trenden är att polisen ansökt om och fått beviljat en väldigt stor mängd fall av hemlig dataavläsning. Mycket större än man trodde att det skulle bli och det beror direkt på gängkriminaliteten, säger han.
Hackade in sig på Cern
Leif Nixon har samarbetat med rättsväsenden i olika länder och hjälpt till i brottsutredningar om till exempel dataintrång. På uppdrag har han också bland annat hackat sig in i datanätverket vid partikelfysiklaboratorium i Cern. Han är inte odelat positiv till polisens nya befogenheter.
– Det är klart att det är bra att svenska polisen kan avlyssna kriminella. Men samma verktyg kan utnyttjas av totalitära regimer för att avlyssna meningsmotståndare. Det är svårt att säga rakt av om det här är ett bra eller dåligt fenomen, säger han.
I klippet svarar Leif Nixon på tre frågor om polisens hemliga dataavläsning bland annat på hur skulle kunna gå till när en telefon hackas.
Lagen om hemlig dataavläsning
• Trädde i kraft 1 april 2020
• Lagen är tillfällig fram till sista mars 2025, men föreslås bli permanent.
• Lagen innebär att polisen har rätt att i hemlighet och med tekniskt hjälpmedel ta sig in i datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster.