Linköpings kommun valde att samla elever med särskilt stora stödbehov i egna resursskolor med små grupper och hög personaltäthet. Men Skolinspektionen såg en risk för att eleverna skulle bli kvar där och aldrig komma tillbaka till en vanlig skola. Inspektionen hotade med vite och krävde att eleverna placerades på en vanlig skola istället.
Men Linköping överklagade beslutet och en flerårig domstolsprocess följde.
Finns inga hinder
Nu ger Högsta förvaltningsdomstolen kommunen rätt. Det finns inga hinder i skollagen för en kommun att inrätta separata resursskolor för elever i behov av särskilt stöd, enligt domen.
– Det här känns ju bra såklart, framför allt för de här eleverna som den här skolformen fungerar bra för, säger kommunalrådet Jakob Björneke (S) efter domstolens besked.
Domen har principiellt intresse eftersom andra kommuner i likhet med Linköping startat egna resursskolor.
– Vi har haft kontakt med kommuner som har väntat på den här domen. Kommunsverige har följt det här väldigt noggrant. Jag tror många kommuner andas ut idag, säger Jakob Björneke.
Det som har gjort att Linköpings kommun valde att driva ärendet så envist beror på att man tycker att det är fel att kommunala skolor inte behandlas på samma sätt som friskolor, menar Jakob Björneke som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
”Inte acceptabelt”
– Vi tycker att Skolinspektionen har principiellt fel i den här frågan. Man har drivit en linje där man skulle ha olika regler för kommunala skolor och friskolor. Det gör det i praktiken omöjligt för kommuner att bedriva resursskolor för de elever som har absolut störst behov. Det tyckte inte vi var acceptabelt, säger Jakob Björneke (S).
Nu fastslår Högsta förvaltningsdomstolen att kommuner, precis som fristående skolor, har möjlighet att driva särskilda skolor för elever med stora behov av stöd.
Att skollagen inte uttryckligen pekar på den möjligheten för kommuner ska inte tolkas som ett förbud.