SVT:s reportage och artiklar om keps i klassrumet och intrycksallergi har väckt kraftiga reaktioner och debatten pågår fortfarande för fullt.
På vår temasida ”Kepskampen” ger vi dig en bakgrund om kepsdebatten – och berättar hur man kan hjälpa elever som har så svårt att sålla bort ljud- och ljusintryck att de inte klarar av att gå till skolan.
Kallade kepsförbud för diskriminering
Den artikel som har väckt mest debatt var när beteendevetaren Anna Sjölund jämförde kepsen med glasögon och kallade kepsförbud för diskriminering.
Kepsen är för en del elever ett hjälpmedel för att sålla bort synintryck, enligt Anna Sjölund, som är beteendevetare och har mångårig erfarenhet av att handleda och stötta personer med autism och adhd.
Därför är det en fråga om tillgänglighet, anser hon.
– Och är det så att eleven själv gör miljön i skolan tillgänglig genom att bära keps – då blir ju kepsförbud faktiskt en fråga om diskriminering, sa Anna Sjölund.
”Behöver jag skärma av ska jag ha möjlighet att göra det”
SVT frågade utbildningsminister Gustav Fridolin om han håller med henne om att kepsförbud kan anses vara diskriminering.
Det är som att man skulle förbjuda glasögon?
– Ja då ska det ju inte bara så. Behöver jag skärma av mig så ska jag ha möjlighet att göra det. Men jag ska inte bestämma i Stockholm om den avskärmningen sker genom en keps eller en skärm eller genom att använda sig av särskild undervisningsgrupp, utan det där måste vara någonting som man har kunskapen om ute på skolan, hur jobbar jag med det, säger Gustav Fridolin.
”Det ska inte vara förbjudet någon annanstans ifrån”
Men tycker du att det rimligt att det är upp till varje rektor då? Det är som att säga att på den här skolan ska vi inte ha någon rullstolsramp?
– Den jämförelsen innebär ju att det blir orimligt. Man måste ha möjligheten att använda de verktyg som behövs för att eleven ska kunna få fokusera på skolarbetet. Och det kan för en del elever vara att just i den här situationen, när vi gör just det här provet eller uppgiften behöva skärma av mig något. Hur det görs måste vara en dialog mellan läraren, specialläraren och eleven. Det ska inte vara förbjudet någon annanstans ifrån, säger Gustav Fridolin till SVT.
”Alla lärare ska ha kunskap om det här”
Men det är få av pedagogerna i skolan som har tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa de här eleverna. Det visar en undersökning från KIND på Karolinska institutet.
Gustav Fridolin har tagit del av studien och säger att han vill förbättra kunskaperna bland pedagoger om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bland annat adhd och autism.
– Nu har vi infört så att kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska finnas med på utbildningen för alla speciallärare. Nästa steg är att det ska finnas för alla lärare. Det har jag kämpat för och det har regeringen slagit fast.