Huvuddefinitionen av våtmarker är att vattnet är nära i markytan större delen av året. Om vattnet inte hindras från att rinna ut kommer det att torka igen. Förutom att många djur och växter är beroende av vattnet innebär det också att den kol som lagrats i mossen släpps ut atmosfären i form av koldioxid.
– Det växte jättemycket blåbär här långt in på sommaren även när det var torrt på andra ställen, säger Ellen Hultman på Länsstyrelsen.
Vattensjuk mark
Längre tillbaka i tiden så ansågs våtmarker vara vattensjuk mark. När det blev fler människor i Sverige behövde även människor dika ut för att kunna odla, vilket gjordes i stor skala på 1700 och 1800, enligt Ellen Hultman. Hon berättar att man fortsatte att dika ut på 1900-talet i mer myr och skogsmark för att gynna skogsbruket.
Ett viktigt redskap för att veta var våtmarker har funnits är att titta på äldre kartor över landskap.
– Det landskap som vi ser nu är inte det som alltid har funnits. Om man jämför en karta med i början av 1800-talet och sedan lägger över dagens karta med vattendrag och våtmarker så ser du att oj, hälften av det blåa har försvunnit, säger Ellen Hultman.
Anlägga en privat våtmark
Privata mark- och skogsägare kan vända sig till Skogsstyrelsen för att få ett återvätningsbidrag av staten om de vill anlägga en våtmark. Skogsägaren kan även få hjälp med hur de ska bygga och få ersättning för att de inte producerar skog på den marken.
– Det finns stor potential för folk att söka det här. Särskilt om det är mark som inte producerar så bra eller om det blivit granbarkborreangrepp, berättar Ellen Hultman.
Se mer hur Länsstyrelsen täpper till våtmarker i klippet ovanför.