– Jag har undervisat inom lärarprogrammet i sex år, och vi har ofta diskussioner inom lärargruppen kring huruvida vi ska bedöma texter som inte alltid är begripliga, säger universitetslektor Tünde Puskás, vid Linköpings universitet.
”Jag är orolig”
Tünde Puskás skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att cirka 20 procent av lärarstudenterna har svårt med grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Det här bekymrar henne mycket.
– Jag är orolig för att vi utbildar lärare som dels hamnar i skolor som redan har problem med att rekrytera bra lärare. Då reproducerar vi ett utanförskap, säger hon.
Ett av skälen till bristerna kan vara de låga antagningskraven till lärarutbildningarna.
– Antagligen är det så att de grundläggande behörigheterna inte är tillräckligt höga för att kunna bedriva universitetsstudier, säger Tünde Puskás.
Finns redan för vissa utbildningar
Inom tekniska- och naturvetenskapliga utbildningar finns sedan 25 år tillbaka ett basår. Något man borde ta efter, menar hon.
– Ja, mitt förslag är ett akademiskt basår som kan hjälpa lärarstudenterna med att utveckla ett skriftspråk, ett akademiskt språk och klara av att läsa akademiska texter, säger Tünde Puskás, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Tünde Puskás: Dessa problem har lärarstudenter
– Svårigheter med att förstå vad uppgiften går ut på.
– Svårigheten att återge en akademisk text i referat.
– Svårt att skriva fullständiga meningar.
– Syftningsfel.
– Stora och små bokstäver, sätta punkt.
– Ja de har brister på alla möjliga nivåer.
– Jag kan t ex inte bedöma om det är tillräckligt bra innehåll i en tenta för jag kan inte utläsa det i svaret från studenterna.