En bild med två sektioner. Den vänstra sektionen visar en person i en röd jacka framför en tegelbyggnad. Den högra sektionen visar en hand som håller en spruta med en ampull i närbild, vilket tyder på vaccination eller medicinering.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Karin Festin, biträdande smittskyddsläkare vid Region Östergötland. Foto: TT/Magdalena Moreno/SVT

Många saknar fullgott skydd mot stelkramp och difteri: ”Kunskapen är låg”

Publicerad

Trots att difteri och stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige, är medvetenheten om behovet av påfyllningsdoser i vuxen ålder låg. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna tar påfyllningsdoser vart 20:e år. Vilket många inte känner till.

I Sverige vaccineras barn rutinmässigt mot difteri och stelkramp som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinationerna ges under barndomen och inkluderar påfyllnadsdoser fram till 18 års ålder. För de som är födda innan 2002 innebar detta att den sista dosen gavs i 10-årsåldern. Därefter rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vuxna tar påfyllningsdoser vart 20:e år för att upprätthålla ett fullgott skydd.

Karin Festin, biträdande smittskyddsläkare vid Region Östergötland, uttrycker oro över den låga medvetenheten bland vuxna.

– Jag tror att vetskapen om att ta påfyllningsdos, för till exempel stelkramp i vuxen ålder är låg, säger hon.

Upp till den enskilda individen

Även om difteri för närvarande inte finns i Sverige, rapporteras fall inom Europa varje år. Sjukdomen stelkramp orsakas av bakterien som finns i jord, och om man får ett sår som kontamineras med jord kan man drabbas.

I Region Östergötland finns det för närvarande inget uppdrag för vuxenpåfyllnad av doser, vilket innebär att det är upp till den enskilde individen att via privat aktör ta påfyllningsdoser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.