Huvuddelen av de 150 eleverna på Kunskapsljuset är somalier. För att ge dem samma möjligheter som alla andra barn har kommunen gett skolan 23 miljoner kronor i extrastöd under sju år. Per elev är det mest i hela kommunen.
Bidraget, som kallas strukturbidrag, utgör 25 procent av skolans totala budget och är i grunden statliga pengar som kommunen omfördelar till skolor där föräldrarna har låg utbildningsnivå. Pengarna ska bland annat användas till att anställa utbildade lärare.
Bland de sämsta i landet
Samtidigt som pengarna har rullat in har skolan så lite högskoleutbildad personal att den är bland de sämsta i landet – 35:e plats från botten av nära 5000 grundskolor. Idag finns bara en heltidsanställd lärare med legitimation och sedan 2015 inte en enda specialpedagog, enligt statistik från Skolverket.
LÄS MER: Tidigare anställda vittnar om kaos: ”Det liknar en sekt”
Vi har pratat ett tiotal före detta anställda Kunskapsljuset. Ingen av dem vågar ställa upp annat än anonymt. De ger en bild av en kaotisk skola präglad av bråk och stök. Dessutom ger de en mörk bild av arbetsmiljön.
– Det finns mycket trakasserier om någon inte skulle följa skolans order. Det var många som mådde dåligt och lämnade jobbet, många som fick sparken.
En tidigare anställd berättar att de fick köpa skolmateriel för egna pengar. Att skolan fått så mycket extraresurser kommer som en chock för samtliga anställda vi pratar med.
– Jag vet inte vad de här pengarna gått till, men de kan inte ha gått till att eleverna ska nå målen, säger en tidigare anställd på skolan.
Skolans ägare Isam Bardaqji medger att Kunskapsljuset har problem att rekrytera lärare men han vill inte kännas vid kritiken som de tidigare anställda riktar mot skolan.
– När det kommer vittnesmål från personer som har något mot oss eller mot mig som person, det kan jag inte bemöta på annat sätt än att det är lögn, säger han.
Ingen kontroll av pengarna
Trots att skolan har fått så mycket extrapengar har kommunen inte gjort någon kontroll av hur resurserna används.
– Vi delar ut pengarna enligt givna kriterier, men vi följer inte upp dem. Det är Skolinspektionen som har ansvar för att säkra att pengarna används på ett korrekt sätt, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör på Norrköpings kommun.
LÄS MER: Kommunens kontroller har brustit – inga besök på tolv år
Men det håller inte Skolinspektionen med om.
– Det ska kommunen göra, vi granskar inte det, säger Maria Sundkvist, chef för Skolinspektionen i Linköping.
Vår granskning visar att det här inte är unikt för Norrköping. Enligt Eva-Lena Arefäll på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har rektorer inget ansvar att redovisa för kommunen hur pengarna används. Men kommunen har heller inget kontrollansvar.
Bara i Norrköping har kommunen delat ut sammanlagt 73 miljoner kronor i strukturbidrag de senaste sju åren. Hur stor den siffran är i hela landet vet i nuläget inte SKL.
Strukturbidrag till friskolor
Fristående skolor har rätt till strukturbidrag för att finansiera utbildningen. Bidraget består av ett grundbelopp, och i vissa fall av ett tilläggsbelopp.
Grundbeloppet, som ska beräknas enligt samma principer som kommunen tillämpar vid fördelningen av resurser till sina egna skolor, ska normalt täcka kostnaderna för utbildningen. Men tilläggsbelopp ska utgå för elever i behov av extraordinärt stöd och för modersmålsundervisning.
Det finns ingen bestämmelse som anger att en elevs hemkommun har rätt att få veta hur en enskild huvudman använder bidrag (grundbelopp och ev. tilläggsbelopp) de fått från kommunen.
Källa: Skolverket och regeringskansliet
Fakta i vår granskning
Kunskapsljuset har fått 23 miljoner kronor i extrastöd under sju år, enligt utbildningskontoret. Per elev är det är mest i Norrköpings kommun.
Extrastödet utgör 25 procent av Kunskapsljusets budget, enligt våra uträkningar.
Andelen lärare med pedagogisk examen var 31 procent 2016. Rikssnittet är 82 procent. (källa: Skolverket)
När det gäller andelen högskoleutbildade lärare ligger Kunskapsljuset på 35:e plats från botten av nära 5000 grundskolor. (källa: Skolverket)