Sedan tidigare är det känt att Riksbyggen vill bygga lägenheter på området där det gamla fängelset ligger. Norrköpings kommun vill också gärna se lägenheter på platsen.

Fängelse i olika former har funnits på platsen ända sedan 1700-talet. Då öppnades ett spinnhus där, ett kvinnofängelse där en del av fångarna stannade till livets slut. Idag är spinnhuset det enda bevarade i Sverige. På området finns en kyrkogård. Riksbyggen har ansökt om tillstånd att ta bort gravarna för att bygga bostäder.

Bevara gravar mer intressant än bostäder

Förvaltningsrätten har tidigare sagt nej och saken överklagades då till kammarrätten.

Under tisdagen meddelade kammarrätten att den, efter att ha hört Riksantikvarieämbetet, också har kommit fram till att intresset av att bevara gravarna väger tyngre än intresset att bygga bostäder.

– Begravningsplatsen tillsammans med Kronospinnhuset bildar en kulturhistorisk miljö som visar hur utsatta kvinnor och barn tidigare behandlades. Den kulturhistoriska miljön som gravarna återfinns i är helt unik i Sverige och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Att ta bort gravarna skulle medföra oåterkalleliga skador på kulturmiljön, säger kammarrättsrådet Anders Poulsen i ett pressmeddelande.

Domen kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Vi ska analysera domen och bestämma oss för om vi ska försöka få frågan prövad igen, det gör vi nog inom någon vecka eller två, säger Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen.

I väntan på beslutet om gravarna har det inte tagits fram någon annan detaljplan eller bygglov men utgångspunkten är att det ska bli bostäder oavsett om man får tillstånd att ta bort gravarna eller inte.

– Ja, det går ju att bygga ändå i de byggnader som finns men antalet bostäder blir betydligt färre, säger han.

Om kammarrättens beslut säger han:

– Vi  har hela tiden varit  inställda på att ta långstående hänsyn till den mycket intressanta kulturmiljö som finns och lyfta fram historien som spinnhuset har. Det ingår i själva tanken att allt man ser ska bevaras men de här gravarna var för oss helt okända och de går ju inte att se. Kammarrätten har ju där gjort en annan bedömning mellan de olika intressena än vad vi har gjort.