En undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort visar att det är osäkert om kommunerna kommer att få tillbaka de pengar som investeras i Ostlänken. 

– Det är angeläget att järnvägen byggs. Bygget är av stort nationellt intresse. Men det finns risker i finansieringen som i slutänden kan drabba vår gemensamma välfärd, säger SKL:s ordförande Lena Micko.

Nyköping, Norrköping och Linköping är några av de kommuner som kommer att vara med att finansiera bygget av nya snabbjärnväg på olika sätt.

Järnvägen väntas kosta omkring 150 miljarder kronor, pengar som kommunerna enligt tidigare beräkningar ska kunna tjäna igen genom att markvärdet för nya bostäder ökas.

Många bostäder behöver byggas

SKL:s beräkningar utgår från att kommunerna betalar en femtedel, alltså 30 miljarder kronor. I så fall behöver det byggas omkring 150 000 lägenheter i kommunerna för att de ska få tillbaka sina pengar, något SKL ifrågasätter.

– Kan det verkligen byggas så här mycket till följd av järnvägen? Var ska all inflyttning komma ifrån? säger Lena Micko.

Långsam nybyggnation

Om en kommun i Linköpings storlek går in med tre miljarder kronor skulle det behöva byggas 30 000 lägenheter för att kommunen ska tjäna på investeringen.

– I Linköping har det byggts cirka 500 lägenheter per år den senaste tiden. Utifrån den siffran motsvarar 30 000 lägenheterna 60 års nybyggnation, säger Lena Micko.