Tandhygienist Ann Kalås Eriksson förbereder sig för ett hälsosamtal med en ung kvinna som har ett barn och i sommar ska föda sitt andra barn. Ann har kort med bland annat barn som borstar tänder, mammor som ammar, och barn som dricker ur nappflaskor. Hon har ett frågeformulär och hon har en liten burk med mjölktänder som dragits ut för att de är så angripna av karies.

Hon ska lyssna, utgå från mammans vanor och försöka motivera till förändringar i kosten. Framförallt för det redan födda barnet, för då kanske också det ofödda barnet kan dra nytta av förändringarna.

Flaskmjölk ger karies

– Den här mamman ger sin lilla dotter mjölk i nappflaska på nätterna när hon vaknar, tre fyra gånger.  Det är inte bra. Flasksugandet gör att mjölken med fruktockret lägger sig under läppen och kan orsaka karies, säger Ann.

Istället rekommenderar hon vatten, trots att hon vet att barn ofta skriker sig blå efter sin söta mjölk och inte vill nöja sig med vatten.

– Man måste hålla ut de två, tre veckor som det tar att vänja barnet av med mjölken, säger Ann.

Folktandvårdens forskningsprojekt i Hageby i Norrköping erbjuder ett par hundra kvinnor motiverande samtal. Hageby är en stadsdel där många barn har mycket hål i tänderna redan i tidig ålder. Det visar en kartläggning som Folktandvården i Östergötland gjort.

För mycket läsk

– Ett av de största problemen är att många unga föräldrar här dricker mycket läsk. Förra veckan hade jag en mamma som drack två liter läsk per dag och barn gör ju inte som vi säger utan som vi gör så det är helt förödande med sådana vanor, säger Ann.

Ofta handlar det om ekonomi och okunskap när det blir för mycket läsk och sötsaker. När läsken är billigare än mjölken så blir läsken gärna måltidsdryck säger hon.

– Många har ingen aning om att en och en halvliters läsk innehåller 55 sockerbitar, säger Ann Kalås Eriksson.

Och så reser hon sig upp för att gå och hämta den gravida kvinnan i väntrummet. Men hon kommer tillbaka tomhänt.

– Nej hon var inte där, jag ringde men telefonen var avstängd. Det är inte mycket att göra utan jag får försöka en annan dag.

Kvinnorna kommer inte

Och det är inte bara den här kvinnan som uteblir. 50 procent av de som kallas hittills kommer inte. Enligt Ann kan det bero på att de inte förstår varför de ska komma.

– I andra kulturer går man till tandläkaren när man har ont, inte annars. Eller så glömmer de eller prioriterar annat än de kostnadsfria hälsosamtalen. En del orkar inte under graviditeten och kanske tänker att de kan ta det senare, fortsätter Ann.

Det finns liknande stadsdelar som Hageby i alla östgötska kommuner visar landstingets kartläggning. Områden där de fattigaste med låg utbildning bor och där tandhälsan hos barnen blir allt sämre ju äldre barnen blir, samtidigt som stadsdelar med de rikaste familjernas barn och medelklassens barn får allt bättre tänder.

– Det är ett problem och vi måste hjälpa de utsatta barnen, säger Gunvor Didricksson som är klinikchef på Hageby och Anns chef.

 Vi talar med henne i väntan på att den andra kvinnan som är inbokad för hälsosamtal ska komma.

Dåliga tänder, barnfetma och diabetes

Också internationell forskning, till exempel en dansk studie från 2010, visar att stadsdelar med fattiga och lågutbildade också har andra problem som hjärt-kärlsjukdomar, barnfetma och diabetes i högre utsträckning än i rikare delar.

Något som de motiverande samtalen kanske kan påverka genom att utgå från de gravida kvinnornas vardag, informera och bidra till beteendeförändringar i familjen när det gäller kosten.

– När man väntar barn, tror vi att man är extra mottaglig för förändringar och vill göra allt för sitt barn, säger projektledaren Lotta Raggård som just avslutat ett möte med de specialutbildade tandhygienisterna på Folktandvården i Hageby.

Men hon håller med om att det är ett problem att få kvinnorna att komma.

Samtal kan ändra beteenden

– Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser men vi kan se att de kvinnor som kommit på ett till tre samtal faktiskt i många fall ändrat vissa beteenden, säger Kerstin Aronsson.

Hon är privattandläkare och tandvårdsanalytiker och har deltagit i dagens möte samt varit ansvarig för den kartläggning av barns tandhälsa som legat till grund för forskningsprojektet.

Nu är det dags för dagens andra motiverande hälsosamtal men också kvinna nummer två uteblir.  Och det kan bli svårt att hinna med ett möte innan hon ska föda sitt barn.

– Det känns som luften som går ur en ballong, Man har ju laddat, läst på, förberett och så går det så mycket tid att jaga, ringa och boka om och tid då vi kunde ha gjort annat. Men vi får inte ge upp, säger Ann Kalås Eriksson

Och inte heller Östnytts team ger upp. Vi återvänder nästa dag då Anns tandhygienist kollega Lina Halldin har ett inbokat möte med 24-åriga Amina Husan Abdilahi  Hon har en treårig flicka hemma och väntar sitt andra barn i september.

Exakt klockan 9.00 är hon på plats för sitt hälsosamtal och vi får vara med och filma och lyssna.

Till slut kommer det en kvinna

Först får Lina Aminas godkännande om att vara med i forskningsstudien. Sedan fyller de tillsammans i en rad frågor om hennes och familjens vanor. Därefter tar Lina fram korten och Amina väljer ett som handlar om amning och flaskmatning.

Det visar sig att också Amina ger sin treåriga dotter mjölk i flaska när hon vaknar och inte kan sova på nätterna. Lina avråder och föreslår vatten.

– Nja, säger Amin. Kanske när min dotter blir fyra eller fem år, men just nu blir det för svårt.

Amina låter dottern få äta godis, glass och läsk på helgerna men inte i veckorna. Hon borstar sina och dotterns tänder två gånger om dagen, morgon och kväll. Och efter samtalet säger hon att hon nu ännu mer förstått vikten av att borsta barns tänder.

– Ibland hoppar vi över om min dotter somnat tidigt men det är ju inte bra, säger hon.

Amina säger att dottern får dricka läsk tillsammans med lunchen när vi intervjuar henne. Då ser Lina förvånad ut men det är oklart om det bara är på helgen eller också i veckorna och Lina föreslår att de ska ses och prata vidare om någon vecka. Amina talar somaliska och franska. Hon förstår svenska, men ibland är det lite svårt för henne att förstå Lina och mig. Lina talar svenska och avstår från franskan som hon inte minns från gymnasietiden. Amina vill tala svenska, så också jag avstår från att pröva skolfranskan.

Tandhygienister till mödravården

Amina tycker att samtalet varit bra och kommer gärna tillbaka. Sedan skyndar hon iväg till svenskundervisningen innan det är dags att hämta på dagis. Och innan vi lämnar Folktandvården i Hageby berättar Lina att hon till hösten vissa dagar i veckan ska jobba på mödravården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping med motiverande hälsosamtal.

– Det är för att lättare nå kvinnorna. Dit brukar de flesta komma åtminstone någon gång under graviditeten, säger hon.

Men det är först när projektet fått 200 kvinnor att komma, när de fött sina barn och barnen fått tänder och kommit upp i förskoleåldern som det går att se om forskningsprojektet lyckats eller inte.