Enligt preliminär statisk över Norrköpings befolkningsutveckling föddes det knappt 220 barn i Norrköping under januari och februari i år.
Samtidigt är antalet Norrköpingsbor i de mest barnafödande åldrarna relativt hög – det innebär att fruktsamheten (antalet födda barn per kvinna i barnafödande ålder) är det lägsta som observerats i kommunen sedan statistik började föras 1969.
”Attitydförändring”
– Det är svårt att säga vad det beror på. Och Norrköping är inte unikt. Samma trender ses i hela Sverige och globalt. Tidigare har man kunnat koppla barnafödandet med konjunktursvängningar. Men det vi ser nu kan man inte riktigt koppla till de gamla förklaringsmodellerna. Det handlar snarare om en attitydförändring, säger Olle Kylensjö, statistiker vid kommunen.
Svårt att förutse
Även i ett längre perspektiv minskar barnafödandet i Norrköping mellan 2022 och 2023 har det minskat med sju procent.
– Det svåra är att vi inte kan förutse sådana här kraftiga ned- och uppgångar. Det här leder till att vi får ett minskat behov av förskole- och skolplatser på kort sikt, säger Olle Kylensjö.
Om trenden står sig beräknas det födas ungefär 1400 barn per år under de kommande 10 åren i Norrköping – det skulle innebära en minskning på ungefär 200 barn per år jämfört med den föregående 10-årsperioden.
Se mer i klippet ovan.
Födslar i Östergötland
Antalet födslar minskar i flera kommuner. Så här ser förändringen i födslar mellan 2022 och 2023 ut i de östgötska kommunerna och på Gotland:
• Norrköping: –7 procent.
• Linköping: -3,4 procent.
• Söderköping: -8 procent.
• Finspång: -11,6 procent.
• Ydre: -14,3 procent.
• Valdemarsvik: 17,6 procent.
• Mjölby: -14,5 procent.
• Motala: 5,8 procent.
• Boxholm: -12,8 procent.
• Vadstena: 17,0 procent.
• Åtvidaberg: 2,9 procent.
• Ödeshög: -17 procent.
• Kinda: -18,7 procent.
• Gotland: -2,4 procent.
Källa: SCB.