På tisdagen startar rättegången mot den 40-åriga man från Blekinge som misstänkts för att ha begått en våldtäkt i samband med Bråvallafestivalen 2013.
– Det är naturligtvis inte vanligt att vi får den här typen av träff så långt efteråt. Men det är inte heller helt ovanligt. Det händer ett par gånger per år, säger Torsten Angervåg som är chefsåklagare i Norrköping.
Ovanligt med träffar
SVT Nyheter Öst har begärt ut statistik från Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Statistiken visar att antalet personer i dna-registret ökat successivt år för år. 2010 fanns det 68 619 personer i registret – knappt tio år senare 2019 är samma siffra 151 877.
Men när det gäller registerträffar med spår från brott tre år eller äldre följer inte ökningen med på samma sätt. 2010 inträffade 844 registerträffar på spår från brott tre år eller äldre. Samma siffra 2019 är 526.
Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse provtas och registreras i dna-registren. Totalt topsades 33 613 personer förra året.
– Det är naturligtvis positivt att vi har dna-registret och att vi får spara och lagra okända dna. I det här fallet är en person misstänkt för ett brott och blir nu misstänkt för ett helt annat efter en kontroll i spårregistret. Rent tekniskt är det inte särskilt konstigt. Det speciella här är att det tagit så många år, tyvärr. Men det är väldigt positivt att vi har den här möjligheten idag, säger Torsten Angervåg.
Mannen nekar till brott.