Sedan 2018 ska resultaten på nationella prov vara särskilt viktiga för betygsättningen, säger Skolverket. Ändå får många elever ett högre betyg än vad de skrivit på proven. Så kallat glädjebetyg, och det finns en betygsinflation på gymnasiet.
Kunskapsgymnasiet i Norrköping och Katedralskolan i Linköping är två av de granskade gymnasieskolorna.
”Viktig granskning”
– Det är en viktig granskning och vi ska givetvis se över om vi behöver ändra några rutiner utifrån beslutet, säger David Råbesjö, rektor på Kunskapsgymnasiet i Norrköping.
Granskningen bygger på hur väl rektorer på gymnasieskolor arbetar med att upptäcka och förebygga avvikelser i betygen. En avvikelse kan vara att en elevs prestation på nationella provet inte överensstämmer med elevens slutbetyg.
Alla 30 granskade rektorer får det lägsta möjliga omdömet av Skolinspektionen: att insatser för att minska skillnaderna genomförs i ”låg utsträckning”.
30 procent högre betyg
På Kunskapsgymnasiet i Norrköping fick eleverna som läste kursen Svenska 3 vårterminerna 2018, 2019 och 2022 i genomsnitt 30 procent högre betyg i kursen än betyget i det nationella provet, enligt Skolinspektionen.
– Vi behöver alltid vara noggranna vid betygssättning och vi jobbar frekvent med sambedömning, både inom skolan och mellan andra skolor. Jag tror att den breda dialogen minskar risken för glädjebetyg, säger David Råbesjö.
För att undvika framtida avvikelser i betygsättningen ska skolorna redovisa vidtagna förbättringsåtgärder till Skolinspektionen senare under året.