Doktoranden Åsa Pettersson vid Tema Barn på Linköpings universitet har i en avhandling analyserat nästan 500 program för barn upp till 18 år som sändes av SVT och Utbildningsradion åren 1980, 1992 och 2007 – det vill säga före, under och efter tv-monopolets upplösning.

Analysen visar att tv:s kommersialisering inte nämnvärt har förändrat public service-företagens syn på sin barnpublik.

– Barn tas på allvar. De ses som kunniga och sociala aktörer som har något att bidra med. Samtidigt finns en bild av att barn ska lära sig hela tiden. Programmen har en pedagogisk röst som talar till barnpubliken för att lära ut och utbilda den, säger Åsa Pettersson.

På vuxnas villkor

Publiken bjuds också in att delta i barnprogrammen och redaktionerna får till exempel mängder med teckningar från de unga tittarna.

– Programmen erbjuder sin publik möjligheter att interagera, men det sker på vuxnas villkor. De avgör vad som får skickas in, vad som är en barnteckning och vilka frågor som tas upp i programmen, säger Åsa Pettersson.

Sämre för ungdomarna

I avhandlingen konstateras också att utbudet för ungdomar i public service-kanalerna minskat. 2007 sändes mycket få ungdomsprogram av SVT.

– Den stora förändringen kom 2008 när alla tv-program för barn började sändas i Barnkanalen. Den skapade en trygg plats för barnpubliken, men i och med att barn hänvisas till en egen kanal utesluts de från program med blandad publik och övergången till vuxenprogram blir svårare. I Barnkanalen finns inte heller någon plats för ungdomar, säger Åsa Pettersson.