I februari i år väckte SVT:s granskning ”Ett riktigt jobb” stor uppmärksamhet. Det handlade om att unga vuxna med en funktionsnedsättning förlorade sin ersättning från Försäkringskassan och istället hänvisades till Arbetsförmedlingen och öppna arbetsmarknaden. Över 300 personer delade med sig av sina personliga berättelser.
Läs hela granskningen och dela med dig av dina erfarenheter i vår chatt här.
Regeringen krävde åtgärder
Granskningen ledde till att socialförsäkringsministern ställde frågor till Försäkringskassan om aktivitetsersättningen. Och i augusti i år kom tre regeringsuppdrag som handlar om att förbättra stödet till unga personer som blir av med sin aktivitetsersättning.
– Min bild är att det snarare har blivit sämre sedan dess. Jag har haft kontakt med flera medlemmar som har blivit sjuka sedan de förlorade ersättningen. En del blir deprimerade, de blir sittande hemma eller tas om hand av anhöriga. Många slutar på sin dagliga verksamhet, säger Elisabeth Ingvarsson.
De med osynliga funktionsnedsättningar drabbas
Det handlar ofta om personer som har en ”osynlig” funktionsnedsättning, till exempel en intellektuell funktionsnedsättning eller autism. En del har lyckats få en sysselsättning, så kallad daglig verksamhet, på en arbetsplats.
– De behöver väldigt mycket stöd, men på ytan kan det se ut som om de skulle kunna klara ett vanligt jobb. Men det går inte att dra den slutsatsen. Jag anser att Försäkringskassan är alldeles för snabba med att dra bort ersättningen och hänvisa till Arbetsförmedlingen. Det här är en lång process, säger Elisabeth Ingvarsson.
Försäkringskassan redovisar inte hur många som drabbas
Men trots uppmärksamheten och kritiken mot att så många unga blir av med aktivitetsersättningen så redovisar Försäkringskassan inte hur många personer det handlar om. SVT Nyheter har under ett helt år bett att få ta del av statistiken, men fått svaret att det pågår ett ”utvecklingsarbete” och att statistiken därför inte är offentlig.
Det framkommer inte heller i Försäkringskassans årsredovisning hur många unga vuxna det handlar om.
Tredubbling av dem som förlorar aktivitetsersättning
Försäkringskassans analysavdelning har nu tagit fram siffrorna, på uppdrag av SVT och mot betalning. Statistiken visar att det handlar om en betydligt större ökning än vad som tidigare har varit känt. 2018 var det tre gånger så många unga funktionsnedsatta mellan 19 och 29 år som blev av med sin aktivitetsersättning jämfört med 2016.
– Det är skrämmande, men jag är inte förvånad, säger Elisabeth Ingvarsson på FUB.
Nästan 1500 unga vuxna mellan 19 och 29 år ha blivit av med sin aktivitetsersättning under årets första åtta månader i år. Det visar de siffror som SVT har beställt från Försäkringskassan.
En ökning med 450 procent
I år har lika många fått avslag hittills som under åren 2013, 2014 och 2015 tillsammans. Det har skett en ökning med 450 procent jämfört med samma period 2015.
Den stora förändringen skedde 2017. Det året fick lika många avslag som under de tre föregående åren tillsammans.
Här finns hela granskningen och 800 berättelser från dem som berörs av det här.
Här finns en dokumentär som visar hela vår granskning från februari i år.
Aktivitetsersättning och försörjningstöd
Om man har en funktionsnedsättning och därför inte kan jobba ska man få ersättning från Försäkringskassan. Tidigare hette det förtidspension. Numera heter det sjukersättning.
Men innan det avgörs om man kan jobba eller inte så kan man få aktivitetsersättning. Det kan man få när man är mellan 19 och 29 år. Försäkringskassan gör en omprövning vartannat eller vart tredje år.
För att få aktivitetsersättning måste arbetsförmågan vara nedsatt i minst ett år framåt. Man lämnar in läkarintyg och så gör Försäkringskassans handläggare en bedömning och fattar beslut.
När man fyller 30 år kan man inte längre få aktivitetsersättning. Då måste man söka sjukersättning. För att få det ska man lämna in ett läkarintyg och Försäkringskassans handläggare ska bedöma att man inte kan jobba under resten av sitt liv.
Försörjningstöd, eller socialbidrag som det hette tidigare, ska vara en tillfällig lösning. Det är till för människor som kan ta ett vanligt jobb, men som för tillfället behöver extra stöd. För att få försörjningsstöd måste man söka jobb och ”stå till arbetsmarknadens förfogande”. Försörjningsstöd är alltså inte till för personer med en funktionsnedsättning som har en daglig verksamhet.