– Nej personal har vi ju ingen, men vi klarar oss väl ändå, säger Inez Andersson.

– Fast det är klart, om man skulle bli sämre så vore det väl bra om det fanns någon som man kunde vända sig till. Men då har vi ju ett larm i alla fall, säger Hillevi Bergman.

Trygghetsboenden har blivit allt populärare i många kommuner men har även börjat ersätta platser på vanliga bemannade äldreboenden, så kallade särskilda boenden.

I Motala finns flera sådana boenden som tidigare erbjudit personal och omsorg, men som nu ska göras om till trygghetsboenden. Detta trots att kommunens egen prognos visar att det kommer att behövas 150 nya platser på just särskilda boenden de närmaste 15 åren, i takt med att de äldre blir fler och fler.

Svårt för dem med låg pension

Marta Szebehely, professor i socialt arbete, anser att ett av problemen med trygghetsboenden är att de kostar så mycket för de äldre. En etta kan kosta uppemot 7.000 kronor i månaden.

– Bostäderna är ofta nybyggda och det blir dyrt för de äldre och fungerar inte för de gamla som har låg pension, säger hon.

Även Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, har invändningar mot den nya trenden.

– De flesta trygghetsboenden har ju ingen personal. Tanken är att man ska bli trygg av att bo med andra äldre och det är ju bara att hoppas att det funkar. Det kan nog vara bra, man jag har svårt att se dem som en ersättning till särskilda boende, säger han.

Åtvidaberg växlar platser

I Åtvidaberg kommer man nu att ta bort lika många platser på det särskilda boendet som det öppnas lägenheter på det nya trygghetsboendet.

Ser du någon risk att det kan uppstå köer till särskilt boende nu när ni tar bort platser där?

– Ja, det är jag fullt övertygad om att det skulle kunna göra, men lokalerna kommer att finnas kvar. Så skulle något hända så får vi öppna platser igen, säger Thomas Lidberg (S), ordförande i vård- och omsorgsutskottet.