Rökstenen och Per Holmberg, docent i nordiska språk på Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Världens mest kända runsten handlar inte om hjältar

Uppdaterad
Publicerad

Tolkningen bryter helt med traditionen att texten rör sig om hjältedåd, kungar och krig. Istället handlar den om tid och minne, liv och död, säger Per Holmberg, docent i nordiska språk på Göteborgs universitet.

Rökstenen, rest i slutet av 800-talet söder om sjön Tåkern i Östergötland, är världens mest kända runsten.

– Den långa inskriften har verkat omöjlig att begripa, trots att den är förhållandevis lätt att läsa.

Per Holmbergs tolkning av inskriften bryter helt med traditionen och är inte okontroversiell.

– Den tolkningen vi levt med i nästan hundra år är väldigt pessimistisk. Alla svaren på gåtorna är försvunna sedan tusen år för att man tolkat det som att de byggde på muntliga traditioner, säger Per Holmberg.

Inte historiska händelser

Men texten handlar inte om historiska händelser eller riktiga personer, menar han, utan om tid och minne, liv och död. Den är skriven som gåtor. Per Holmberg ger exempel:

Vem av Ingvalds ättlingar blev sonad av ett kvinnooffer?

– Det kan man ju inte veta nuförtiden eftersom den kunskapen är borta sedan tusen år, säger Per Holmberg. I den nya versionen lyder gåtan:

Vem blev i gryningen sonad genom ett kvinnooffer?

– Om man läser det i sitt sammanhang så är det inte så svårt att gissa. Tidigare gåtor på stenen har handlat om dagen och det går jättebra att fortsätta gissa svaret ”Dagen”, säger Per Holmberg.

Varje morgon måste natten offra sig för den nya dagen

– Att natten är dagens mor vet vi ju både genom Stagnelius och Norén. Det kommer från den Nordiska mytologin där den kvinnliga guden natt, är mor till den manliga kung dag, berättar Per Holmberg.

”Hjältedåds-tolkningen”

En sak som förbryllat forskare är att Rökstenens text börjar räkna vad den vill att läsaren ska gissa (”säg för det första vad, ... säg för det andra vem ...”), men sedan verkar hoppa till ”det tolfte”. Per Holmberg kommer till en överraskande slutsats:

– Om man låter inskriften leda sig steg för steg runt stenen, kommer faktiskt ”det tolfte” just som det tolfte läsaren ska ta ställning till. Det är inte inskriften som hoppat över något. Det är forskarna som hoppat – allt för att få texten att handla om hjältedåd, säger Per Holmberg.

Färgat bilden av vikingatiden

Rökstenen har i den traditionella ”hjältedåds-tolkningen” under mer än hundra år bidragit till vår bild av vikingatiden.

Med den nya tolkningen blir inte Rökstenen ett budskap om manlighet, ära och hämnd. I och med den nya tolkningen kan man stå vid stenen och fortfarande läsa och fundera och försöka svara på gåtorna, säger , säger Per Holmberg

– Och man kommer att komma ihåg att stenen är rest över en död son – Vamod. På det sättet fungerar den fortfarande som en påminnelse om den döde Vamod från 800-talet.

Rökstenen – inte längre unik

Men Per Holmberg visar i sin forskning att man kan förstå Rökstenen som mycket mer lik andra runstenar från vikingatiden. Runstenar brukar handla om sig själva.

– På framsidan handlar gåtorna om dagsljuset som vi behöver för att läsa runorna, och på baksidan finns gåtor som antagligen handlar om runstensristandet och runraden.

Tidigare forskning har behandlat Rökstenen som en unik runsten genom att den skulle anspela på hjältedåd ingen längre vet något om. Detta har öppnat för spekulationer om hur Varin, stenens ristare, eller hans förfäder, deltagit i krig med gotiska kungar.

Nationalistiskt önsketänkande

– Redan för tio år sedan föreslog professor Bo Ralph att den gamla idén att inskriften nämner den gotiske kungen Theoderik, bygger på en liten felläsning och en stor portion nationalistiskt önsketänkande. Vad som saknats är tolkning av hela inskriften som inte låter sig styras av sådana fantasier, säger Per Holmberg.

Vad som förut uppfattats som anspelningar på hjältedåd, kungar och krig, handlar i stället om själva minnesmärket, menar han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.