– Ganska direkt efter att jag förstod hur lång processen faktiskt är i Sverige, så kände jag att jag inte kommer klara av att vänta. Det blev alldeles för jobbigt mentalt, säger Alicia.

Under föregående år uppgick väntetiderna för vuxna personer att påbörja en utredning för könsdysfori i Skåne, till cirka tre år. Under de senaste fem åren har Alicia själv bekostat könskorrigerande hormonbehandling från ett europeiskt företag, och i somras genomgick hon underlivskirurgi i Thailand.

– Det blir en väldig klassfråga om man ska behöva finansiera det här samtidigt som att man såklart har andra utgifter. Det är ju som en potentiell kontantinsats till en lägenhet.

En tung återhämtning

Under tiden på sjukhuset i Thailand träffade hon transpersoner från hela världen som, likt henne själv, inte upplevde att de kunde få den vård som de efterfrågade i sina hemländer.

– Det var en häftig känsla på något sätt. Det blev en slags gemenskap som jag kan känna att jag saknar ibland.

Efter operationen följde en lång återhämtning. Idag är hon dock nöjd med sitt val.

– Det enda som har varit i närheten av så tufft var när jag gjorde lumpen för några år sedan. Det är en väldigt tung återhämtningsprocess och nu under det första halvåret har jag lagt fyra timmar om dagen på omvårdnad.

– Trots det är jag såklart väldigt glad över att jag har gjort det. Det är en sån himla lättnad och det känns som att jag har besegrat någonting.

”Man hittar andra vägar”

– Det är en väldigt tvingande situation. Jag brukar ofta jämföra det med abortfrågan. Att ha rätt att bestämma över sin egen kropp känns väldigt centralt och om det inte finns lättillgänglig vård hittar man andra vägar.

Alicia ställde sig i kö till att påbörja en utredning för könsdysfori vid könsidentitetsmottagningen i Malmö i början av 2021, och för ungefär ett år sedan fick hon återkoppling. I framtiden hoppas hon kunna få hjälp med att finansiera sin hormonbehandling genom den svenska vården.

Alicia räknar dock med att hinna avsluta sina studier innan dess. Sedan hon sökte vård första gången har hon hunnit ta en kandidatexamen i molekylärbiologi och påbörjat en masterexamen i genetik och bioteknik.

– Om jag inte hade bekostat min vård och påbörjat processen hade jag aldrig klarat av att genomföra mina studier eller någonting annat för den delen. Hela mitt liv var på paus och jag kunde liksom inte vänta så länge på att få börja leva.