Elisabeth Ask Lundgren arbetar som advokat i Malmö och har ärenden där barn blivit bortförda till utlandet. Foto: TT/Natalie Medic

Hundratals barn förs utomlands varje år

Uppdaterad
Publicerad

Elisabeth Ask Lundgren är advokat och jobbar med ärenden där barn förts utomlands av en förälder. Varje år förs hundratals barn utomlands och det finns många svårigheter kring dessa ärenden menar hon.

Siffror från Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck visar att sedan 2017 är det hundratals barn som varje år förs utomlands mot sin vilja.

När ett barn förs till ett land som inte inrättat Haagkonventionen försvårar det processen med att få tillbaka barnet till Sverige.

– I de här länderna finns det inget som säger att dessa barnen ska tillbaka till Sverige. I många av de här länderna är pappan den som är vårdnadshavaren för barnen. Man går in i processer där kvinnor redan från början hamnar i underläge. Det är en jättesvår process och kommer ta väldigt lång tid, det kan man utgå i från, säger Elisabeth Ask Lundgren.

Det är först när föräldern i Sverige har fått vårdnaden över barnen i det land som barnen befinner sig i som svenska myndigheter kan ingripa.

– Sedan börjar den andra processen med hur man ska återföra barnen.

Svårigheter med bortförande

Det finns både svårigheter med att få tillbaka barnen till Sverige, men även när de kommer tillbaka.

– Först ska barnen få anknytning igen till föräldern i Sverige och ibland har barnen har varit med om saker som föräldern i Sverige inte känner till. Är det små barn så har de många gånger tappat sitt språk, de kan inte svenska längre, säger Elisabeth Ask Lundgren.

Det kan finnas flera orsaker till varför barn förs utomlands.

– Min erfarenhet är att det används som en hämnd för att man inte har velat leva tillsammans. För det är ju ett extremt effektivt sätt att paralysera en människa. Processen kan ta flera år.

Få uppklarade ärenden

När barn bortförs till länder som inte har skrivit under Haagkonventionen begränsas utrikesdepartementets möjligheter att agera. Mycket handlar om hur samarbetsvillig föräldern som åkt iväg är samt hur myndigheterna i det andra landet agerar.

Vad gäller länder som inte följer Haagkonventionen bedömer UD att uppskattningsvis 25-30 procent av ärendena klaras upp. De för dock ingen statistik över antalet uppklarade ärenden.

När ett ärende klaras upp behöver det nödvändigtvis inte betyda att barnet återförs till Sverige. Det kan handla om att föräldrarna kommit överens om att barnet ska stanna i landet dit det har förts.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.