– Helsingborg är väl lämpat för en studie kring relationen mellan handel och plats . Dels har staden på senare är fått lära sig leva med externhandelns utmaningar, dels har vi mycket material sedan tidigare kring affärslivets utveckling här, säger Cecilia Fredriksson, professor i konsumtionskultur vid Lunds Universitets campus i Helsingborg.
Projektet finansieras av Helsingborgs handelsförening och har fått namnet ”Handel Helsingborg 2.0”. Under det närmaste året ska forskargruppen under Cecilia Fredrikssons ledning teckna en bild av utvecklingen i stadskärnan men också fundera kring nya möjliga näringar i butiksdödens kölvatten.
Mer av service och hantverk
– Det pågår ju en omvandlingsprocess, där våra stadskärnor i viss mån återgår till vad de en gång var. Parallellt med butiksdöden växer småskaliga service- och hantverkstjänster, säger Fredriksson.
Exempel på det är skomakerier och cykelreparatörer men även det växande utbudet av second hand-butiker, som tar vid när den mer renodlade konsumtionsvaruhandeln tappar mark.
– Att ha ”bara butiker” i stan är inget normaltillstånd. De flesta av oss vill väl se en blandad stad, där möten är möjliga och nya kreativa miljöer kan växa fram, summerar Cecilia Fredriksson.
Hör mer om livet efter butiksdöden i klippet med Cecilia Fredriksson, professor i konsumtionskultur.