Kristianstad är Sveriges lägst liggande kommun och därför extra utsatt vid extremväder som stormar, skyfall och höga vattenflöden. De återkommande översvämningarna i Helge å och Hammarsjön gör att man sedan flera år bygger skyddsvallar för att hålla vattnet borta från bebyggelsen.

Men det är ett svårt och kostsamt arbete.

– Om du bygger en skyddsvall på instabil grund, kommer den att sjunka. På vissa ställen måste vi därför lägga en grund med pelare av kalkcement för att få ett stabilt underlag, berättar Karl-Erik Svensson, projektledare för skyddsprojektet i Kristianstad.

Fungerar som en omvänd damm

Kristianstad ligger under havsnivån och skyddsvallarna fungerar som en omvänd damm. På grund av de speciella förhållandena är kommunen, enligt lag, skyldig att se till att vallarna håller vattnet utanför bebyggelsen.

Hittills har man kommit halvvägs i skyddsvallsprojektet. Slutdatumet har skjutits fram och nu är förhoppningarna att vara klara till år 2025.

Men förseningarna innebär en risk.

– Högvattnet kan ju komma innan man har hunnit få upp alla skyddsvallar, säger Karl-Erik Svensson.

Ändrade prognoser komplicerar

Vintern 2002 höll en katastrof att inträffa när vattnet steg till 215 centimeter över medelhavsnivå. Hammarlundsvallen, som skyddar stadens östra delar, hotade att brista.

– Räddningstjänsten sa att vattnet i området kunde stiga upp fönstren om skyddsvallen hade brustit, berättar Pia Sten Andersson och visar på sitt hus i området Hammarslund.

I takt med klimatförändringarna kommer havsnivån att höjas, men ingen vet hur mycket. Just nu räknar SMHI med en havsnivåhöjning i Skåne på cirka en meter fram till 2100, men ingen vet säkert. Prognoserna ändras regelbundet, vilket också komplicerar arbetet med skyddsvallarna.

– Jag anser inte att man idag kan arbeta efter en havsvattennivå som kanske kommer att råda om 130 år. Man måste ha möjlighet att bygga på efterhand, säger Karl-Erik Svensson.