Tvådelad bild. Vänster: Man utanför hus med bil. Höger: Flagga med kommunvapen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”De är noll och intet”, säger rådman Björn Hansson om kraven som ställs på boutredare idag. Nils Thuresson har i åratal blivit utsedd till boutredare och fått kontroll över flera dödsbon. Han anklagas för att kapa miljonarv från flera klienter. Foto: SVT och TT

Tingsrätter utser dömd bluffjurist: ”Kontrollerna är noll”

Uppdaterad
Publicerad

Nils Thuresson på juristbyrån Onto i Staffanstorp har dömts två gånger för bedrägeribrott och anklagats av flera klienter för att kapa arv. Trots det har han kunnat fortsätta utses av tingsrätter till boutredningsman i fler fall.

– Kraven i dag är noll och intet, säger rådmannen Björn Hansson vid Lunds tingsrätt.

SVT Nyheter Skåne och Uppdrag granskning har granskat boutredningsmannen Nils Thuresson på juristbyrån Onto i Staffanstorp.

Han anklagas av flera klienter att kapa arv på flera miljoner kronor, skicka fakturor på fantasisummor och dessutom vägra avsluta uppdragen när han blir uppsagd.

SVT granskar boutredaren som kapar miljonarv

Dessutom har han använt sig av ett testamente med misstänkt falsk namnteckning för att kunna få ut ett miljonarv åt sin kvinnliga affärskompanjon.

Själv förnekar Nils Thuresson samtliga uppgifter och menar att han inte har lurat någon.

”Krävs ingen kompetens alls”

Gång på gång kan han utses av tingsrätterna som boutredare, eftersom de inte gör några egna kontroller om han är tidigare dömd eller ens om hans CV stämmer när han anlitats av dödsbodelägare.

– Enligt lagen krävs det ingen kompetens alls, utan det står bara att man ska utse någon som kan göra det där uppdraget med den insikt som behövs. Det finns inga formella krav överhuvudtaget, säger rådman Björn Hansson vid Lunds tingsrätt.

”Vi hade inte utsett den här personen”

Nils Thuresson har i flera år jobbat som boutredare. Personer som behövt hjälp med praktiska saker som att sälja hus, avsluta konton och dela ut arv efter att deras anhöriga gått bort har vänt sig till honom för att få hjälp.

När han väl blivit utsedd så får han stora befogenheter över den döda människans tillgångar.

Men att utse en boutredare är för tingsrätterna ett rutinärende och det görs inga bakgrundskontroller.

– Vi hade inte utsett den här personen om vi har känt till att han blivit dömd. Har man förskingrat pengar eller gjort någonting kopplat till sin tidigare uppdrag som boutredningsman, då ska man inte bli utsedd, säger Robert Eneljung, rådman på Göteborgs tingsrätt.

En man, Nils Thuresson, i blå jacka och kasse utanför ett tegelhus, markerad med röd cirkel.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här är SVT:s granskning om boutredaren – sammanfattad på 60 sekunder. Foto: SVT

VAD GÖR EN BOUTREDARE?

När en person dör i Sverige måste man göra en bouppteckning över den dödas tillgångar och skulder. I vissa fall, om dödsbodelägarna är oense eller om de behöver hjälp, kan man anlita en boutredare som sköter arbetet. Boutredaren utses av tingsrätten.

En boutredares uppgift är att så effektivt och smidigt som möjligt avsluta dödsboet, betala av skulder och till slut dela ut arvet.

Det är också tillgångarna i dödsboet som betalar boutredarens arvode.

När boutredaren är klar med arbetet ska den utan dröjsmål slutredovisa till dödsbodelägarna hur pengarna fördelats och återlämna handlingar.

I Sverige kan vem som helst vara boutredare, det är inte en skyddad titel. Det finns heller ingen tillsyn över boutredarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar boutredaren som kapar miljonarv

Mer i ämnet