Hur gick det till när fåglarna började flyga? Det kan ha startat med hopp på marken Foto: Johan Tufvesson

Flygandet kan ha börjat med hopp på marken

Publicerad

Djur som flyger sparar mycket energi om de flyger nära marken. En studie från Lunds universitet stärker nu en av teorierna som finns om hur fåglar en gång började flyga.

Tidigare har forskare förlitat sig på modeller när man försökt räkna ut hur mycket energi som går åt när djur flyger. Nu har några forskare vid Lunds universitet och Syddansk universitet för första gången kunnat mäta den så kallade markeffekten när vattenfladdermöss flugit i en vindtunnel.

Jämn yta bäst

I korthet innebär markeffekten att ytan som finns under djuret, mark eller vatten, aerodynamiskt ökar lufttrycket under vingarna. Det gör att energi sparas. Allra bäst är det om ytan är jämn, till exempel över en spegelblank sjö där fladdermöss och fåglar flyger för att till exempel fånga insekter. Den nya studien visar även att djuren gör av med ännu mindre energi om de flaxar istället för att glidflyga nära marken.

– Våra mätningar visar att markeffekten gör att de sparar dubbelt så mycket energi som tidigare modeller visat, säger Christoffer Johansson som är biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Olika teorier

Det finns olika teorier om hur fåglar började flyga en gång för mycket längesen. En är att konsten utvecklades när de kastade sig mellan trädens grenar. En annan teori som inte är lika populär, är att flygkonsten startade på marken. Genom att springa och hoppa ledde evolutionen till att fåglar började flyga, en teori som brukar kallas ”ground up”

– Det är så klart spekulation, men om det är så att flaxande djur sparar mer energi än vi tidigare trott när de flyger nära marken så blir ground up-teorin troligare, säger Christoffer Johansson.

– Alltså att djuren började flyga genom att först springa och hoppa längs marken med flaxande förstadier till vingar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.