Sopmätning: God mat leder till ökat matsvinn i Eslöv

Uppdaterad
Publicerad

Ju godare skollunch, desto större matsvinn. Det är en av många insikter från Flyingeskolans satsning på att vässa klimatmålen i Eslöv.

– När det är god mat lägger folk upp för mycket, istället för att ta flera gånger. Det slutar ofta med att de inte orkar äta upp och får kasta mat, berättar Jack Jensen, sjätteklassare i skolans särskilda matråd.

I likhet med Eslöv kommuns övriga måltidsverksamheter ligger Flyingeskolan långt framme i klimatarbetet. Det visar en ny nationell kartläggning av Livsmedelsverket. Eslöv lyfts tillsammans med Malmö och Helsingborg fram som Skånes enda kommuner som satt upp mätbara klimatmål för den mat som serveras på förskolor, skolor och äldreboenden.

Kastad mat ger ”röd gubbe”

– Eleverna här på Flyingeskolan märker det genom att mäta sitt tallrikssvinn. Där är de väldigt flitiga och engagerade, berättar Marita Johansson, kvalitetscontroller för måltider på Eslövs serviceförvaltning. 

De unga medlemmarna i matrådet har till exempel uppfunnit ett eget ”stjärnsystem”, där matsvinnet vägs och bokförs dag för dag. Mycket kastad mat efter lunchen ger upphov till röd gubbe. Få eller inga matrester alls ger däremot en stjärna, och när tillräckligt många stjärnor hängts upp på matsalsväggen utgår en belöning – till alla lunchgäster.

– Det kan handla om en liten hamburgare eller bara ett extra kex eller nåt. Men det är ett smart system för att minska svinnet, säger Elina Grundström, även hon sjätteklassare och medlem av matrådet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.