Det var i höstas som Peter Vig, pensionerad lärare, föreslog för rektorn på Malmö Borgarskola att han skulle komma in och arbeta några timmar i veckan som resurslärare med sin judiska identitet i fokus.

– Därför att de flesta möter inte en judisk person, säger han.

Rektor Martin Roth nappade.

– Den judiska befolkningen sjunker stadigt i Malmö och färre kan ge deras perspektiv eftersom det är ett fåtal överlevare kvar i livet, säger han.

”En del är obekväma”

Han hoppas kunna så ett frö och tror på mötet mellan människor. Den judiska gruppen har länge känt sig utsatt och många döljer sin judiskhet. Men när Peter Vig är på skolan så går han med en liten rutig kippa på huvudet.

– En del säger shalom men naturligtvis ser jag att en del är lite obekväma. Det är ingen ”Quick fix” bara för att de möter mig men det här är ett långsiktigt arbete.

Har utsatts för hat

2018 identifierade Brottsförebyggande rådet, BRÅ  278 polisanmälningar med antisemtiska motiv. Men det finns ett stort mörkertal. Peter Vig har själv utsatts för hat och hot på grund av sin judiska identitet i sin tidigare läraroll.

– Det har varit mycket tufft stundtals. Samtidigt som jag mött mycket respekt så har jag också mött en hel del aggression, säger han.

På förintelsens minnesdag kommer han att berätta om sin egen historia, hur han själv kom hit som flykting till Sverige från Ungern på 1950-talet. Hans föräldrar överlevde förintelsen men många andra av hans släktingar mördades i Auschwitz.

– Pappa var med om en av dödsmarscherna från Auschwitz någon vecka innan lägret befriades, men han lyckades rymma med en liten pojke som han lovat ta hand om, men pojken överlevde inte vintern.