Om kunder måste kopplas bort från elnätet ska det ske med minsta möjliga skada. Det finns ett system för detta som kallas styrel. Det som prioriteras högst är sådant där liv och hälsa riskeras inom timmar eller dagar, eller där samhällets funktioner snabbt påverkas av ett elavbrott.
Det är länsstyrelser och kommuner som har ansvaret för prioritering och planering av verksamheter som finns i deras område. Till sist är det länsstyrelserna som sammanställer listorna, som är sekretessbelagda. Det kan vara både offentliga verksamheter, som sjukhus och försvar, och privata, som stora distributionscentraler för livsmedel som finns i Skåne.
Listorna matchas sedan mot hur elledningarna sträcker sig, och det är då det blir klart vilka delar av elnätet som kan stängas av om det skulle behövas.
– Hushållen ligger sist i kön att få ström, säger Cecilia Selin.
Besvärligt för många
Det innebär att både hissar och automatiska portar i bostadshus kan stanna, trafikljusen släckas och många hushåll, butiker och verksamheter får klara sig utan ström.
Cecilia Selin håller just nu på att sammanställa prioriteringslistorna för Skåne. Hon tycker att det är relativt lätt att pricka in de allra viktigaste funktionerna, värre blir det längre ned på prioriteringslistorna, som exempelvis för museiverksamhet, miljövård och sådant med stora ekonomiska värden.
För kommunerna kan det vara knepigt med prioriteringarna.
– Vi tittar på vilka verksamheter som finns i kommunen och lämnar in våra listor till länsstyrelsen, säger Per-Erik Ebbestål, hållbarhets- och trygghetsdirektör i Malmö stad.
Olika syn i kommuner
Kommuner kan också se lite olika på hur pass samhällsviktig en verksamhet är, som exempelvis förskolor, berättar Per-Erik Ebbestål.
– Det finns ingen definition på vad som är samhällsviktig verksamhet och i Skåne finns 33 kommuner.
Han konstaterar att det är lite rörigt, med många inblandade och många olika intressen. Från Malmö stads sida är förhoppningen att man lyckas spara så pass på el att man slipper bortkoppling i vinter.
– Om vi sparar 2 procent el så minskar den risken flera gånger, förklarar Erik Ek, strateg på Svenska kraftnät.
Fakta om styrel
Prioritering av el till de viktigaste användarna kallas styrel. Styrel har funnits i flera år, men aldrig testats skarpt. Nu pågår arbetet i kommuner och länsstyrelser med att göra prioriteringar och sammanställa listor inför vintern. Så här går det till.
1. Elnätsbolagen redogör för hur elnäten går.
2. Kommuner listar sin egen verksamhet längs ledningarna, och det som de känner till finns inom kommunen.
3. Länsstyrelserna tar in uppgifter från myndigheter och regioner.
4. Länsstyrelsen sammanställer listorna och lämnar dem till elnätsbolagen.
Om elen inte räcker, eller om det händer något med kraftproduktionen så att tillgången minskar, ger Svenska kraftnät elnätsbolag i uppdrag att stänga av ledningar. Svenska kraftnät anger då hur mycket el som behövs tas bort. Elnätsbolaget stänger av utifrån prioriteringslistorna från länsstyrelsen.
Hur stora områden som blir utan beror både på hur mycket som behöver tas bort. Om det finns högt prioriterade verksamheter längs en ledning, som sjukhus, så stängs inte strömmen av där.
Bortkopplingen kan ske med viss framförhållning, så att elnätsbolagen hinner informera innan, men det kan också behöva ske mycket snabbt. Då har elnätsbolagen bara 15 minuter på sig att koppla bort elen.
Källa: Energimyndigheten, Eon, Länsstyrelsen i Skåne
Så här ser prioriteringen ut:
1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa.
2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa.
4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet.
5. Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden.
6. Elanvändare som har stor betydelse för miljön.
7. Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden.
8. Övriga elanvändare.
Källa: Handbok för styrel, Energimyndigheten