Hundra personer vårdar regionens varumärke

Uppdaterad
Publicerad

Ett växande antal kommunikatörer hjälper till att informera medborgarna om allt från kollektivtrafik till sjukvård, anställda av Region Skåne. Men det har också blivit svårare för journalister att få skildra sjukhusen infrån.

”Det är absurda regler varje gång vi vill in”, säger Lars Johansson, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad.

Trenden är densamma i regionen som i kommunerna, fler och fler kommunikatörer anställs. Sen ett halvår tillbaka är Anna Jarleman kommunikationsdirektör i region Skåne. Jobbet skiljer sig inte särskilt mycket från hennes tidigare i inom det privata näringslivet.

– Kommunikationsuppdraget är ungefär detsamma, det handlar om att jobba med varumärket, menar hon.

En uppgift som hon upplever som prioriterad är att Region Skåne ska framställas som en attraktiv arbetsgivare med tanke på ”utmaningen med kompetensförsöjningen”. Det råder ju ständigt stor brist på sjuksköterskor och läkare.

Till sin hjälp har hon ett hundratal kommunikatörer. Måns Renntun är ansvarig för näringslivsmagasinet ”Leva i Skåne” som distrubueras till medborgarna.

– Vi har mycket spännande på gång inom näringlivsutveckling och det är sällan problem att nå ut med det, förklarar han.

Kräver skriftliga tillstånd

Däremot är det betydligt svårare för media att komma in på sjukhus och vårdinträttningar idag jämfört med för ett par år sen. Det krävs skriftliga tillstånd för att överhuvudtaget få vistas i lokalerna.

– Vi lider  av de här absurda reglerna som sätts upp för vårt arbete, konstaterar Lars Johansson, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad. Vi får inte fotografera, inte prata med vem vill vill.

Samma sak säger Pia Rehnquist, chefredakör för Sydsvenskan.

– Idag är det mycket svårare för reportrar att komma in på sjukhusavdelningar och få tillgång till handlingar än vad det var när jag var reporter för ett tio år sedan.

Patientintegriteten

Anna Jarleman, kommunikationsdirektör, hänvisar till  patienternas intregritet.

– Människor vill känna sig trygga att de inte blir filmade eller fotade inne på sjukhus, det tror jag alla kan förstå.

Argumentet tillbakavisas av Pia Rehnquist.

– Vi har, liksom SVT, verkat i de här miljöerna i många tiotals år och är väldigt vana att hantera sekretessbelagd information och att visa stor hänsyn till både anställda och patienter. Det finns oerhört få exempel i hela landet på att media begått övertramp.

”Blir ett filter”

Lars Johansson anser att kommunikatörerna ibland inte alls underlättar journalisternas arbete – tvärtom.

– De blir ett filter.

Anna Jarleman betonar att regionen arbetar för öppenhet.

– Jag vet att det finns en bild av att kommunikatörer ibland lägger locket på. Den stämmer inte. Vi vill vara öppna, det är alltid bäst att ge en korrekt bild från början.

Drabbar insynen i vården

Pia Rehnquist förtydligar att hon inte protesterar mot de skriftliga tillstånden för att de skulle utgöra ett ”journalistiskt arbetsmiljöproblem”. 

– Det handlar om att medborgarna inte får insyn i hur vården fungerar.

Med är det inte bara att skaffa tillstånd från regionen?

– Visst, ibland går det lätt, men andra gånger inte. Ponera att en patient känner sig väldigt illa behandlad och kontaktar oss. Kanske har patienten hamnat i en skrubb -  för att hämta ett exempel från verkligheten. Om vi då först måste skaffa erforderliga intyg kan jag an lova att den patienten inte ligger kvar i skrubben när vi kommer till sjukhuset. Därmed är det en annan bild som regionen lyfter fram.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.