I Gellerupparken i Århus ska det rivas nästan 1 000 bostäder. På husblocken hänger protestflaggor med budskapen ”Nej till nedrivningar” och ”Vi flytter ikke” – och några boende har startat en rättsprocess.

– Det är för att stoppa hela den här ghettoplanen, parallellsamfundsplanen för vi menar att det inte har skett på rätt sätt mot de boende, säger Helle Hansen som själv är född i Gellerupparken.

”Kräver drastiska förändringar”

2018 beslutade danska folketinget med bred majoritet att bygga om särskilt 15 utsatta områden. Andelen allmänna familjebostäder ska bara utgöra 40 procent av beståndet i ett område år 2030. Det så kallade parallellsamfundsavtalet.

– Avtalet kräver drastiska förändringar i de här områdena som en gång pekades ut som hårda ghetton, säger Claus Bech-Danielsen, professor i arkitektur och fysisk planering vid Aalborgs universitet, och som utvärderar avtalet under en tioårsperiod.

Flera borgmästare ställde sig positiva till planen 2018, men betonade att det skulle krävas mer än bara rivningar.

Ghetton blev parallellsamhällen

I Gellerupparken bor det nästan 5 000 personer och är ett av Århus och Danmarks utsatta bostadsområden som tidigare kallades ghetton men efter kritik döpts om till parallellsamhällen.

Hittills har många kunnat flytta inom området när det rivits och renoverats, annars ska de som tvingas flytta erbjudas en likvärdig bostad i Århus.

Frustration över retoriken

Claus Bech-Danielsen, som intervjuat boende i alla de utpekade områdena, säger att det finns en stor frustration över retoriken och påtvingade omflyttningar. Erfarenheter från andra länder som gjort liknande förändringar är inte helt tydliga.

– Det finns inga entydiga bevis för att det här kommer att hjälpa individerna men det kommer säkert att skapa nya stadsdelar. Om det hjälper de utsatta individerna kanske vi vet först om tio år. Det är ett enormt bostadssocialt experiment som satts igång i Danmark.