På stadsbyggnadskontoret i Malmö funderar man som bäst över hur Malmö kan växa med över 100 000 personer till 2050 – och samtidigt värna jordbruksmarken och öka grönskan i staden.
– Vi måste vara mer uppfinningsrika, säger Markus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.
För att få plats med fler bostäder, arbetsplatser, skolor, fritid, kultur och service ska ytan utnyttjas mer effektivt. Malmö ska främst växa inåt och förtätas.
”Inne i en omställningsperiod”
Fördelarna med förtätning är, enligt Marcus Horning, att den redan befintliga infrastrukturen både under och ovan mark utnyttjas mer effektivt.
– Men förtätningen i sig är inte ett mål, utan målet är att skapa en attraktiv och mer levande stad, säger Marcus Horning.
Samtidigt ökar kunskapen om hur viktig grönskan är i en stad för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Fler träd, mer grönska och färre hårdgjorda ytor är nödvändigt för att sänka temperaturen och kunna ta emot stora regnmängder.
– Det gör att vi är inne i en omställningsperiod i ganska många städer, när det gäller hur vi prioriterar, säger Marcus Horning.
Fler funktioner i en yta
För att klara ekvationen att göra staden tätare och samtidigt få plats för mer grönska, jobbar man med att ge gator, torg, parkeringsplatser och parker fler användningsområden. Gator som byggs om får till exempel fler träd och gröna nersänkningar som kan ta emot regnvatten.
Men förtätningen välkomnas inte av alla. Det finns flera exempel på när boende protesterat mot att grönytor riskerar att försvinna när förtätning av kvarter planeras.
– Jag kan förstå det och det är det som är det svåra med stadsplanering. Ibland måste vi ta beslut som är svåra här och nu, för att möjliggöra nya bostäder.