Värmeälskande arter är på stark frammarsch i Sverige. Dels blir vissa arter vanligare, och dels kommer nya arter söderifrån. Det senare handlar om europeiska arter som nu kan klara sig hos oss tack vare mildare vintrar och längre somrar.

– Ja, vi har tveklöst fått fler arter de senaste 20-30 åren. Sverige har färre arter än till exempel i Spanien eller Italien, och det gör att det finns en pool av arter söder om oss som kan flytta upp när det uppstår lämpliga områden när det blir ett varmare klimat, säger Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet som sammanställt inventeringar av 224 arter.

Fler orsaker

Uppvärmningen är dock inte den enda orsaken påpekar Åke Lindström. Fåglar kan öka eller minska i antal av andra skäl, till exempel minskad jakt, sjukdomar, eller ändrat jord- och skogsbruk.

– Men att klimatet är en faktor som förändrar vår fågelfauna, det är tveklöst så, säger han.

”Kalla” arter trängs ut

Det varmare klimatet är inte bara av godo. Fåglarna riskerar att hamna i otakt med insekterna när de ska föda upp sina ungar, vilket forskning på svartvit flugsnappare visar. Arter som trivs bättre i ett kallare klimat pressas dessutom tillbaka.

– På längre sikt är det risk att vi förlorar en del av våra fjällfåglar, för att de miljöer och det klimatet som de trivs i minskar i yta, säger Åke Lindström.

”Varma” arter vinnare

Även den inhemska fågelfaunan förändras. Forskarna har delat in alla fågelarter i ”kalla” och ”varma” arter efter temperaturen där de trivs bäst. Det ger ett index som visar att fler vinner än förlorar på värmen. Värmeälskande arter ökar i antal (till exempel steglits) och sprider sig dessutom norrut (till exempel bofink).

– Vi ser att den här indikatorn successivt har ökat väldigt tydligt och har de senaste två åren haft det högsta värdena hittills, säger Åke Lindström.