Rapporten pekar ut 17 begravningsplatser som är särskilt sårbara för översvämningar, erosion eller skred och som ligger nära vatten eller i riskzoner vid ökat skyfall.

De har tagits fram med hjälp av SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut samt MSB, och vägs mot framtida klimatscenarier från FN:s klimatpanel. Hotet ligger mot sekelskiftet, enligt rapporten.

– I värsta fall kan gravar flytta på sig när jordmassor rör sig, säger Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur på SLU, som tagit fram rapporten med Roger Marjavaara vid Umeå universitet.

Huruvida FN:s klimatscenarier kan slå in säger hon:

– 30 000 hotade gravar bygger på FN:s lägsta scenario. Det handlar om sannolikheter, helt enkelt. Det viktiga är att fundera på: Vad vill vi ta höjd för i vår kommun?

Risker redan i dag

I Alingsås ligger två kyrkogårdar längs Säveån i en riskzon för skred. På den mest hotade, Landskyrkogården, ses åtgärder över. Vid den andra, Stadskyrkogården, sattes pelare i marken 2010 och en mur byggdes.

Även platser som i rapporten löper lägre risk har drabbats. Arvika, där gravar översvämmades år 2000, har i dag en damm som skydd. I Åre, där kyrkogården skadades vid skyfall i fjol, har ån förstärkts. I Kiruna ska urnor och minneslund flyttas på grund av gruvbrytning och rasrisk.

Vad behöver kommuner som kan drabbas göra för förebyggande arbete?

– Samhället behöver planera för detta och hur vi bygger vår infrastruktur för att minimera riskerna, säger Carola Wingren.

Hör mer om studien i klippet.