Forskarna, som är verksamma vid Lunds universitet, har studerat flera olika arter av tärnor på Öland och mätt deras flyghastighet med ett speciellt mätinstrument, en så kallad ornitodolit.
Med instrumentet – som kan liknas vid en kikare med laseravståndsmätare – har man slagit fast att tärnorna ökar flyghastigheten när flockens storlek ökar.
– Den största fartökningen äger rum när gruppen växer från två till tjugo individer. Därefter avtar effekten även om farten fortfarande ökar något, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen på Lunds universitet och den som lett studien.
Flyger snabbare
Skillnaden i hastighet är påtaglig. En ensam fisktärna flyger med en fart av cirka 10 meter i sekunden när det är vindstilla. En flock på mellan 10 och 20 individer flyger däremot i 13 meter i sekunden.
Forskarna fick samma resultat oavsett art. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions, ingick fisktärna, silvertärna, småtärna, kentsk tärna och skräntärna.
– Vi har data även från flera småvadare. De verkar också följa mönstret, säger Hedenström.
Fördel tillsammans
Orsaken till fartökningen är okänd, men Hedenström misstänker att den beror på att det finns fler tunga individer i större flockar.
– Det är optimalt, rent aerodynamiskt, för tunga individer att flyga fortare. Det kostar mer men det jämnar ut sig eftersom det går fortare att nå målet. Tunga individer har dessutom mer energi att förbränna, säger Hedenström.
De andra, lättare individerna, har inget annat val än att hänga på. Men i en stor flock är det enkelt att utnyttja den turbulens som uppstår bakom den framförvarande fågeln.
– Det är som att flyga i en liten termik. Effekten blir att du sparar energi, säger Hedenström.
Fågelflockar
Fåglar som flyger i flockar, som gäss, änder, småvadare och tärnor, kan flyga i plogformation, vilket är typiskt för gäss, eller på linje, vilket är mer typiskt för småvadare och tärnor.
Linjen av fåglar är dock inte rak utan sned eftersom fåglarna flyger snett bakom varandra. Detta ger den mest fördelaktiga aerodynamiska effekten där den framförvarande fågeln skapar en uppvirvel i luften som den bakomvarande fågeln utnyttjar.
Källa: Lunds universitet