Sveriges trupp till OS 1948 var stor. Inte mindre än 28 svenskar kom hem med medaljer från spelen. Många andra länder drogs fortfarande med sviterna efter kriget.
– Jag och Gustav Frej, vi var bara utfyllnad i laget som åkte till OS i London, sa Karl-Erik Nilsson, i en intervju med SVT, när han var 90 år gammal.
Det visade sig vara en lyckad utfyllnad för den gången flög Nilsson hem till Malmö med en guldmedalj. Nilsson följde upp guldet i London med brons i de kommande två spelen i Helsingfors 1952 och Melbourne 1956.
– Att man har lite ont litta här och litta där, det får ju även de som inte har idrottat. Det enda jag har ont i är axlarna, jag kan inte riktigt klia mig i nacken, sa Karl-Erik Nilsson, till SVT.
Bättre brottning förr
Efter karriären var Nilsson brottningstränare och arbetade som brandman hela sitt liv.
Under senare år tittade Karl-Erik Nilsson inte speciellt ofta på brottning. Han tyckte matcherna var för korta. Då han själv brottades, varade en match i 20 minuter.
– Två minuter! Nä, tacka vet jag när det var riktiga tag, sa han då 2012.
Karl-Erik-Nilsson avled stilla på ett äldreboende i Malmö.
Karl-Erik Nilsson
Nilsson är en grekiskromersk brottare som tävlade för klubben Enighet i Malmö. Han brottades i lättungvikt och var under sin yrkestid brandman.