Foto: SVT och TT

Malmöpolisen välkomnar lättnader för övervakningskameror

Uppdaterad
Publicerad

Polismyndigheten är mogen att fatta egna beslut om kameraövervakning och kan göra en bättre helhetsbedömning om behovet än länsstyrelsen och Datainspektionen tycker Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.

Stortorget i Malmö är en plats med många uteställen. Här sker fler brott per kvadratmeter än på de flesta andra platser i Malmö, ofta under alkoholpåverkan. Denna plats har också kameraövervakats av polisen i över fyra år och biträdande polisområdeschefen är nöjd med resultatet hittills.

– Vi har en operatör i ledningscentralen som på helgerna sköter kamerorna i realtid. Bilderna spelas in från midnatt till klockan sex på morgonen. Vi kan på detta sätt avstyra bråk innan de går över i misshandel, men vi har även hjälpt berusade män och kvinnor som lagt sig att sova på bänkar och därigenom undvikit att de utsätts för brott, säger Mats Karlsson till SVT Nyheter.

Sexuellt ofredande filmades

Ett uppmärksammat fall inträffade i januari 2016, då polisens kameraoperatör kunde se hur en man sexuellt ofredade en kvinna. Operatören tillkallade en polispatrull i närheten, mannen greps och bilderna från övervakningskameran användes som bevis i rättegången, vilket ledde till en fällande dom.

LÄS MER: Kraftig ökning av övervakningskameror

Samtidigt visar de flesta undersökningar att kameraövervakning inte har någon stor påverkan för att minska antalet brott. Minst effekt har de i krogmiljöer där de brott som begås ofta sker spontant och oöverlagt.

Liten minskning av brott

Johanna Kindberg är utredare på brottsförebyggande rådet, BRÅ, som specialgranskat ett försök med kameraövervakning vid krogmiljön runt Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm.

– Avsikten med kamerorna var att minska våldsbrottslighet och där såg vi ingen effekt av kamerorna. Polisen upplever att de har ingripit i flera fall och kunnat avstyra situationer innan de blivit en brottslig handling, men det är ingenting vi ser i statistiken.

Mats Karlsson menar ändå att kamerorna är till stor nytta, att kraven på integritet har fått oproportionerligt stort inflytande vid länsstyrelsens och Datainspektionens tillståndsprövningar. Han tycker samtidigt att det är en svår balansgång och en viktig diskussion om gränsdragning.

– Den medborgare som blir nedslagen och det sedan visar sig att vi kan fånga gärningsmannen och målsäganden kan få upprättelse i sitt ärende, det är ett enda ärende. Hur mycket är det värt kontra de andra som säger att de inte vill bli filmade? Det är den avvägningen och den är jättesvår.

”Polisen kan göra bättre bedömning”

Mats Karlsson välkomnar justitieministerns förslag att polisen själv ska kunna besluta om kameraövervakning. Eftersom länsstyrelsen beslutar om tillstånd utifrån antalet anmälda brott så finns det risk att folk i områden där brott inte anmäls lika frekvent blir diskriminerade, menar han. 

– Jag vill inte ha en okontrollerad användning av kameror, men jag önskar och hoppas att vi kan göra en bättre helhetsbedömning om var kameror behövs. Givetvis utifrån antalet anmälda brott men även baserat på trygghetsundersökningar bland boende i ett visst område eller polisens underrättelseinformation om var det sker brott som i nuläget inte syns i anmälningsstatistiken.

LÄS MER: Poliskameror övervakar Järvaområdet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.