– De kriminella har enormt mycket respekt för sina mödrar och andra mödrar som blivit drabbade. Vi tror att vi skulle kunna påverka, säger Malmös polismästare Stefan Sintéus.
I juni åker han tillsammans med lokalpolisområdeschefer från Malmö till New York för att lära mer om modellen, som utvecklats under ledning av den amerikanske forskaren David Kennedy. Redan i höst hoppas man kunna börja i Malmö – och kommunen är redan med på noterna.
Tongivande kriminella
Det handlar om att kalla till sig tongivande kriminella personer till möten, när de fått villkorlig frigivning från fängelset eller dömts till skyddstillsyn. Utöver polisen ska också företrädare för kommunen och Kriminalvården vara med, liksom anhöriga till drabbade.
– Det kan vara antingen någon som har en son som har blivit mördad eller kanske en mamma som har en son som fått ett långt fängelsestraff, säger Stefan Sintéus.
David Kennedy har i en tidigare intervju beskrivit hur ett möte kan gå till:
– Vi säger till dem: Vi vet vem du är, vi vet vad du gör, vi vill att du ska överleva – men de värsta sakerna du sysslar med måste upphöra.
”Måste visa muskler”
Den kriminelle får alternativen presenterade för sig, både vad samhället skulle kunna hjälpa till med och vad som händer om personen fortsätter att begå brott. Då kommer både polisen och andra myndigheter att fokusera på den här personen och hans närmaste kriminella nätverk och slå till mot alla former av brott, stora som små.
– Polisen måste visa en del muskler i detta och det är det som är utmaningen, att vi ska ha kapacitet att faktiskt vidta åtgärder om det inte blir som vi kommit överens om, säger Stefan Sintéus.
Efter studiebesöket i USA kommer Malmöpolisen att konsultera Malmö högskola, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Kriminalvården om hur modellen kan användas i Sverige. Den går inte att importera rakt av, eftersom till exempel sekretesslagstiftningen ser annorlunda ut här.
– Brå är de som har studerat modellen och säger att det finns evidens för att den skulle kunna fungera även med svenska mått, säger Sintéus.
Färre mordfall
I USA har arbetssättet nått stora framgångar.
– Vi kan få ner antalet mordfall med 30–50 procent i de riktigt svåra miljöer vi pratar om, sade David Kennedy vid sitt Sverigebesök tidigare i vår.
TT: Det låter lite för bra för att vara sant?
– Det visar sig att det faktiskt är det lilla som kan få det att tippa över. Har man en bostad, har man att äta – den sociala situationen är långt viktigare än vad många tror, säger Stefan Sintéus.
FAKTA Group Violence Intervention
Metoden består av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap från samhället att våld inte tolereras, att framföra att framtida våldshandlingar kommer att få lagliga konsekvenser och att erbjuda hjälp från socialtjänsten till dem som vill ha det.
Den bygger på insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen, men står för en stor del av våldsbrotten.
Metoden utgår också från att intern gruppdynamik och hederstänkande på gatunivå driver våldet mellan kriminella grupper och individer.
Metoden bygger på samarbete mellan rättsväsende, samhällsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjänst.
Gruppen bjuder in till individuella möten med gängmedlemmar. Där betonas att det individen gör påverkar alla medlemmar i det kriminella gänget.
Källa: National Network for Safe Communities