– I Sverige måste man vara i Norrland för att kunna se det, säger Alexandra Ohlsson, meteorolog vid SMHI.
För boende från mellersta delen av landet och söderut är chanserna att kunna spana in fenomenet sämre.
– Ett tjockt molntäcke ligger över Götaland och Svealand, säger Alexandra Ohlsson.
Flygplan som garant
Moln på himlen kommer inte heller att stoppa de mest inbitna entusiasterna. Enligt AFP har ett flygplan chartrats av en vetenskaplig tidning för att försäkra de 50 danska passagerarna att få ta del av mörkret över Färöarna.
De som spanar in fenomenet bör ta det försiktigt och använda skyddsglasögon när de tittar upp i skyn. Annars finns risk för skador och till och med blindhet.
Enligt läkaren Benny Mannola är det svetsglasögon nummer 14 eller solförmörkelseglasögon som gäller. Eller så bör man inte titta alls.
– I övrigt spelar det ingen roll hur bra skyddsglas man har, det skadar ögonen. Att titta genom en kikare eller kameralins är ännu värre, säger han till nsd.se.
Enligt honom har flera skolor i Kalix uppmanat sina elever att ta med vanliga solglasögon. Något som får honom att se rött.
– Det här är helt galet, fruktansvärt. Barnen kan få skador för livet.
Fakta: Svartnar på förmiddagen
Den partiella solförmörkelsen i Sverige inleds när månskivan glider in över solen klockan 9.43, sedd från Skåne. I Stockholm händer det 9.55 och Haparandabor får vänta till 10.05.
Runt elvatiden når förmörkelsen klimax på de flesta håll.
Det som händer är helt enkelt att månen passerar framför solen.
Över en del av Nordatlanten är förmörkelsen total. Färöarna och Svalbard är de enda platser där den syns från land.
Nästa totala solförmörkelse sker i mars 2016 och kan ses från Indonesien. Därefter kommer en till i delar av USA i augusti 2017.
I Sverige skedde totala solförmörkelser senast 1914, 1927, 1945 och 1954. Nästa sker 16 oktober 2126. Nästa ringformiga solförmörkelser sker 2039 och 2048. Från Sverige är solförmörkelser totala i omkring 3 minuter som längst, medan den ringformiga fasen kan vara i cirka 5 minuter.
Källa: Populär Astronomi och ne.se