Moder Christa Claesson på klostret Mariavall är en av många skåningar som engagerat sig mot mineraljakt på Österlen. Foto: Johan Nilsson/TT

Nunnorna fick nej på överklagan om gruvdrift på Österlen

Uppdaterad
Publicerad

Länsstyrelsen i Skåne och hundratals markägare fick avslag på sin överklagan när det gäller gruvbolaget Scandivanadiums undersökningstillstånd om provborrning efter ämnet vanadin i Skåne.

Moder Christa Claesson på klostret Mariavall är en av dem som överklagat tillståndet, då de har en granne en halv kilometer bort som riskerar att få ett av borrhålen på sin tomt. Moder Christa befarar att om de hittar vanadin på grannens tomt, riskerar hela området att grävas upp.

– Vi kommer att överklaga det här avslaget till nästa instans, säger moder Christa.

– Minerallagen är en tokig lag som används på ett märkligt sätt. Vi har rätt att överklaga men lagen är skriven så att markägare inte kan få igenom sin överklagan. Vi är många som är eniga om att vi inte vill ha några provborrningar i Skåne men det finns inget sätt att få gehör för det i lagen, säger Moder Christa.

Ingen överraskning

I fjol fick det brittiska företaget Scandivanadium undersökningstillstånd av Bergstaten för flera områden i Skåne, vilket ledde till omfattande protester. Bolaget vill starta gruvbrytning i Skåne för att utvinna ämnet vanadin och tillståndet handlade om att bland annat provborra på elva platser på Österlen.

Flera kommuner, länsstyrelsen i Skåne och hundratals markägare överklagade beslutet men nu har förvaltningsrätten i Luleå kommit med ett avgörande i tvisten och avslår eller avvisar samtliga överklaganden som kommit in.

– Vi väntade oss ett avslag eftersom minerallagen inte tar hänsyn till motstridiga intressen. Det var samma sak med Shell för ett antal år sedan, då överklagade vi upp till högsta instans, säger Anita Ullman, ordförande i föreningen Vetonu, ett nätverk som vill stoppa företaget Scandivanadiums planer på gruvor i Skåne samt ändra minerallagen.

Uppmanar till eftertanke

– Jag är säker på att många kommer att överklaga även det här beslutet till nästa instans som är kammarrätten. Vi som förening kommer fortsätta uppmärksamma den här frågan. Vi vill stoppa eventuella provborrningar i Skåne samtidigt som vi anser att minerallagen måste förändras, fortsätter Anita Ullman.

– Det är typiskt för oss människor att vi rusar iväg och ser baksidorna av våra handlingar alltför sent. Vad jag tror är viktigt, är att vi måste tänka efter före samt att bristerna i minerallagen kommer fram. Lösningen är kanske inte att gräva upp allt vanadin i Skåne. Vi riskerar att sälja ut vårt land för billigt och utan eftertanke, säger Moder Christa Claesson till SVT Nyheter Skåne.

Vanadin

Vanadin är ett metalliskt grundämne i periodiska systemets grupp 5 besläktat med niob och tantal med det kemiska tecknet V.

Vanadin är vida spritt i jordskorpan i låga halter och koncentrerade förekomster är ovanliga. Metallen förekommer endast i kemiska föreningar, oftast tillsammans med syre eller svavel.

Man känner över 60 vanadinhaltiga mineral, av vilka de viktigaste är patronit, VS, och vanadinit, Pb(VO)Cl. Vanadin fås även i samband med utvinning av uran ur carnotit, och metallen finns i järnmalmer, där den följer titan och fosfor.

Världens samlade reserver av vanadin beräknades 1989 till omkring 18 miljoner ton, av vilka Sydafrika hade 47 %, Sovjetunionen 25 %, USA 13 % och Kina 10 %. De en gång mycket betydelsefulla förekomsterna av patronit i peruanska Anderna är nu uttömda.

Vanadinhaltiga järnförekomster finns i Norge, Finland och Sverige. Vanadin finns i låga halter i meteoriter.

Omkring 80 % av det vanadin som produceras används som legeringsmetall, huvudsakligen i form av ferrovanadin i stålindustrin. Vanadin används som legeringsämne i stål för att ge hög hållfasthet, seghet och hårdhet.

Det används till exempel för verktygsstål och snabbstål. Vanadin används också i högtemperaturlegeringar och magnetstål. Det har också föreslagits som kapslingsmaterial för bränsle i kärnkraftverk, varvid dess höga genomsläpplighet för termiska neutroner, kan utnyttjas.

En mindre del av vanadinproduktionen används för framställning av kemiska föreningar, särskilt oxider.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.