Det var i maj förra året som Trelleborgs hamns vd Jörgen Nilsson tillsammans med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) kungjorde att en alkobom skulle sättas upp i Trelleborgs hamn. Det var en del av regeringens satsning för att minska rattfylleriet runt om i landet.
Särskilt område
Efter månader av förhandlingar ändrades beslutet. Trafikverket, polisen och Trelleborgs hamn kom istället överens om att upprätta ett särskilt område där polisen kan utföra slumpvisa, manuella nykterhetskontroller. De menar att en alkobom blockerar trafiken och att den inte tar hänsyn till andra substanser än alkohol.
– Jag tycker det är viktigt att ha en myndighetsperson på plats som kan titta dig i ögonen och kontrollera framför allt droger, säger Jörgen Nilsson.
Cirka 3 000 fordon passerar Trelleborgs hamn varje dag. Enligt Jörgen Nilsson har polisen gjort ett hundratal kontroller i veckan sedan de började med nykterhetskontrollerna i januari i år.
Hindrade trafiken
Trelleborgs hamn upprättade en alkobom på eget initiativ redan 2006. Denna togs dock ur bruk 2016 eftersom den förhindrade ett smidigt trafikflöde.
– Om någon blev stoppad och det inte kom fram någon polis så fick vi stopp i trafiken. Det är inte möjligt att ha det på det sättet, säger Jörgen Nilsson.
2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att införa anläggningar för nykterhetskontroll, däribland alkobommar, i Sveriges större hamnar. Genomförandet har dock tagit tid, främst på grund av rättssäkerhetsfrågor.
Eftersom bommarna hindrar framfart krävs det en myndighetsperson med befogenhet för att kunna stoppa förare som fastnar i bommen.
Alkobommar
- En alkobom installeras vid hamnar för att bland annat kontrollera lastbilar som kommer med färjor.
- Bommen öppnas först när föraren blåser grönt i en alkoholmätare. Har föraren alkohol i sig kommer föraren inte förbi alkobommen, och får vänta på polisen.
Källa: Trafiksäkerhetsorganisationen MHF