Skateboardåkare Oskar Rozenberg Hallberg skejtar i Stapelbäddsparken i Malmö. Foto: Andreas Hillergren/TT

Nya svenska OS-hoppet vill ta chansen i Tokyo

Uppdaterad
Publicerad

OS-beskedet mottogs först med blandade åsikter i skateboardkretsar.

Svenske stjärnan Oskar Rozenberg Hallberg ser dock positivt på en sommar i Tokyo 2020.

– Om du är en skejtare som är bra nog att tävla i OS så skjuter du dig själv i foten om du inte tar chansen, säger han.

När Oskar Rozenberg Hallberg, 21, har återvänt till hemstaden Malmö för helgens världscuptävling är det ett kärt återseende för den regerande världsmästaren.

För det är sällan han är just hemma. Sedan 16 års ålder har han rest jorden runt för att upptäcka skateboardvärlden. En värld som just nu står på tröskeln till en ännu okänd men säkerligen ny vardag.

När det stod klart att skateboard skulle bli en ny OS-gren till Tokyo 2020 väckte det reaktioner från åkarna.

– När folk först fick reda på det var det mycket motstånd men jag tror att det har börjat lägga sig då folk förstår att det förmodligen kommer skötas snyggt. Men de flesta förstår att om du är en skejtare som är bra nog att tävla i OS så skjuter du dig själv i foten om du inte tar chansen, säger Rozenberg Hallberg.

Vill inte tävla för mycket

Han själv kommer i alla fall att ta chansen. Både han och svenske kollegan Karl Berglind, 18, fick nyligen en plats i Sveriges olympiska kommittés topp och talang-program.

När OS-kvalet startar nästa år kan den svenske stjärnans vardag, som aldrig bara handlat om tävlande, genomgå en viss förändring.

– Jag misstänker att det blir väldigt mycket mer tävlingar. Det är redan mycket tävlingar, säger Rozenberg Hallberg och fortsätter:

– För mig handlar det inte bara om tävling. När jag kom upp i skateboardvärlden handlade det mer om att filma, fota och åka på resor. Jag vill fortsätta resa med mina vänner, se nya saker och skejta på nya ställen… Det är det som kan bli det negativa. Att det blir för mycket tävlingar och att jag glömmer bort den andra delen som är minst lika viktig.

Även om mycket ännu är oklart med hur OS-skateboarden kommer se ut tror Rozenberg Hallberg inte att den kommer ge någon negativ effekt på den där ”andra delen” av sporten.

– Jag tror det bara kommer göra hela sporten större.

”Påverkan har redan skett”

Casper Plass, headcoach för de svenska skejtarna, tror också att OS-deltagandet kommer föra gott med sig till sporten.

Framförallt när det kommer till en rättviseaspekt.

– I dagsläget vinner vissa åkare tävlingar fast de inte ska vinna en tävling, för att de har rätt sponsor och känner rätt personer. Även på världsnivåtävlingar. Jag tror att OS är en positiv sak i och med att det styr upp lite grann. Domarna blir lite bättre och bedömningarna blir lite rättvisa, säger Plass.

Undergroundkulturen tror han heller inte kommer få sig en törn från OS-deltagandet, då han snarare menar att kulturförändringen i skejtingvärlden redan skett – bland annat genom införandet av det lukrativa X-games.

– Vissa gillar det (OS) och vissa gillar det inte men oavsett är vi redan där. Hade jag trott att det skulle sabba något hade jag inte med glädje tagit det här jobbet.

Fakta: Oskar Rozenberg Hallberg

Född: 11 November 1996 (21 år) i Malmö.

Smeknamn: ”Oski”.

Världsranking, totalt: 43 (13 i park och 217 i street).

Främsta meriter: Världsmästare i park-grenen (Shanghai, september 2017)

Fakta: Nya OS-sporterna

I Tokyo-OS 2020 finns fem sporter som inte var med i Rio de Janeiro 2016.

Skateboard: Park (skejting i en skejtparksmiljö), street (skejting i en gatumiljö).

Sportklättring: Speed climbing (15 meter, snabbast upp vinner), Bouldering (klara så många banor som du kan på fyra minuter), Lead climbing (klättra så högt du kan på tid).

Surfing: Shortboard (fyra surfare i taget tävlar i heat om vem som kan rida på vågorna bäst).

Karate: Kata (uppvisning), kumite (sparring, tre viktkategorier som ännu inte bestämts).

Baseboll/Softboll.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.