SVT Nyheter och Uppdrag granskning har med hjälp av Trafikverkets statistik, hittat kurvor där hastigheten är för hög i förhållande till kurvans lutning och sväng, vilket innebär att det är svårt hålla sig kvar på vägen om fordonet håller den tillåtna hastigheten. I Skåne finns det 353 kurvor på tio vägar där detta problemet finns. Men vägarna är för små för att Trafikverket ska sänka hastigheten.
– Kurvorna är en utmaning, men inte i relation till massa andra saker som vi har, därför prioriterar vi inte det. Vårt mål är inte att förhindra så många olyckor som möjligt, utan vårt mål är att se till att de svåraste skadorna och dödsfallen ska minska, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.
Två vägar som sticker ut
Väg 790 vid Malmö Airport och väg 1212 vid Klippan är enligt SVT:s granskning de vägar som har flest osäkra kurvor i Skåne. På väg 790 finns det 78 kurvor som är svåra att köra i den tillåtna hastigheten och de senaste fem åren har det skett 12 olyckor varav en dödsolycka.
Gösta Andersson bor längst väg 790 och blev vittne till en otäck olycka.
– En motorcykel körde rakt i sidan på en bil. Jag såg hur MC-föraren flög över bilen, det gick inte alls bra, berättar han.
Väg 1212 har 34 svåra kurvor. Där har det skett 11 olyckor de senaste fem åren.
Alexandra Jonsson bor längst vägen och önskar att Trafikverket ska komma och titta på vägen.
– Det finns flera lösningar som Trafikverket skulle kunna göra, de skulle kunna sätta upp en fartkamera för att få ner hastigheten, säger hon.
Ansvaret ligger hos föraren
Enligt Trafikverket ska ”det ska vara lätt att göra rätt i trafiken” men när det gäller problemen med kurvorna menar Trafikverket att det är upp till föraren.
– Skyltar visar maxhastigheten, det är inte så att du kan köra samma hastighet i kurvan som på raksträckan. Du förväntas anpassa dig till det. Men när vi bygger nytt då vill vi räta ut så man kan hålla samma hastighet genom hela vägen, därför skiljer sig de äldre vägarna mot de nya, säger Maria Krafft.
Fakta om undersökningen
Hur har vi gjort?
Vi har först valt ut de vägar i Sverige där det skett minst fem olyckor de senaste fem åren. Det blev 950 vägar. På dessa vägar har vi valt ut vägavsnitt där hastigheten är 70 km/h eller snabbare och där det inte finns några mitträcken eller annan mittseparation. Trafikverket samlar in data på varje statlig väg genom att låta en mätbil köra runt på vägarna. Denna data hamnar i en öppen databas som vi har använt – och för våra utvalda vägar har vi laddat ner data, som exempelvis radie på kurvor, vägens lutning i sidled (tvärfall) och vilken hastighet som är tillåten på vägen.
Att en kurva är felutformad – vad betyder det?
När vi pratar om felutformade kurvor innefattar det tre variabler: Hastigheten, hur skarp kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled, sk tvärfall. Vi har använt en matematisk formel – som används av Trafikverket när man bygger nya vägar för att räkna på det som experterna kallar för sidofriktionsbehovet – den kraft som behövs för att hålla bilen kvar på vägen.
I de fall som vår uträkning visar att om man kör sin bil i den hastighet som är satt på vägen, så hamnar sidofriktionsbehovet utanför gränsvärdet – det är de kurvorna som vi kallar för felutformade.
Orsakar de felutformade kurvorna olyckor?
Det finns många olika orsaker till trafikolyckor, alltifrån halt väglag till älgar eller berusade trafikanter och vi har inte tillgång till data som gör att vi kan fastställa någon orsak. I vårt material ser vi dock en större andel olyckor i kurvor med sidofriktionsproblem jämfört med kurvor som inte har det. Vi ser samma överrepresentation, hur vi än räknar detta, väg för väg, kurva för kurva eller uppdelat på hastigheter. Men, eftersom olyckor kan ha många orsaker och dessutom sker det förhållandevis få olyckor jämfört med det stora antalet vägar är inte vår överrepresentation statistiskt säkerställd.
En längre metodbeskrivning finns här.