SVT Nyheters reportage om hur en patient med svåra rygg- och bensmärtor fick vänta 52 timmar på akuten i Lund innan han blev inlagd, väckte starka reaktioner och redaktionen har fått flera mejl.

Ardavan Khoshnood är akutläkare och fackligt klinikombud på akutmottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Redan i januari i år sammanställde han en intern rapport om hur akutläkarna själva såg på patientsäkerheten och arbetsmiljön på akuten i Lund.

– Det är redan en halv katastrof på mottagningen och det kommer att bli ännu värre i sommar. Vi har både färre personal och färre vårdplatser. Situationen är extremt belastad, säger Ardavan Khoshnood.

”Kaotisk och uppgiven”

I rapporten fick mottagningens 30 läkare svara på följande frågor: ”Hur upplever Du situationen på akutmottagningen?”, ”Anser du att det föreligger ett hot mot patientsäkerheten?” samt ”Om JA, förklara kort vad du tror problemet är.”

Av de 30 anställda läkarna som tillfrågades svarade samtliga på enkäten.

Alla doktorer ansåg att stämningen mellan läkarna var mycket god och att man trivdes med sina kollegor. Samtliga ansåg dock att situationen på akutmottagningen hade blivit allt tyngre med åren, att arbetsbelastningen ökat och att situationen till och från uppfattades som kaotisk och uppgiven.

Alla utom två läkare ansåg att patientsäkerheten var i fara.

 Idag säger akutläkaren Ardavan Khoshnood till SVT Nyheter Skåne att samtliga läkare nu säger att patienternas säkerhet är hotad.

SUS förvaltningschef, Björn Eriksson, kommenterar läkarnas farhågor så här:

– Vi arbetar hela tiden på att försöka upprätthålla full patientsäkerhet. Den brist på vårdplatser vi har är mer bekymmersam än förra året. Vi har färre vårdplatser än förra sommaren och ett stort vårdbehov. Vi strävar förstås efter att använda de resurser vi har på allra bästa sätt. De patienter som har allra störst behov av snabb vård, kommer att få det. Andra kan behöva vänta längre än vi skulle önska.

”Jag vill inte göra misstag”

Ardavan Khoshnood bävar inför sommaren:

– Åtminstone hela juli och augusti kommer att bli mer belastad än vad den någosin har varit. Kötiden är enorm för att få träffa en sköterska och även läkare. Har man fått beslut om inläggning kan det ta en till två dagar innan man kommer till rätt avdelning. Vi står inför en hård sommar.

Blir det fler åtgärder för att minska arbetsbelastningen och för att korta kötiden på akuten i sommar?

– Just nu tittar vi om det går att ytterligare förbättra våra egna rutiner för när patienter är klara att skrivas ut, så att de inte behöver ligga kvar på sjukhuset längre än nödvändigt, säger Björn Eriksson, förvaltningschef på Skånes Universitetssjukhus.

– Sedan tidigare finns det beslut om många andra åtgärder. Till exempel har vi en plan för riktigt kritiska situationer, där olika verksamheter kan få i uppdrag att med kort varsel öppna extra platser. Varje dag sker det en samordning inom hela Region Skåne för att se till att vi utnyttjar de samlade resurserna på bästa sätt. Och liksom tidigare finns det ett nära samarbete med primärvård och kommuner. Vi har också beslutat om stimulansersättningar till vårdpersonal, främst sjuksköterskor, för att komma in och arbeta extrapass för att öppna fler platser. Samtidigt ska detta balanseras mot medarbetarnas behov av sommarledighet och återhämtning,

”Nära bristningsgränsen”

I rapporten från i vintras framkom att läkarna redan då, men även annan personal, jobbade ”nära bristningsgränsen” och ”på marginalen”.

En läkare skrev: ”Vi jobbar hela tiden på marginalen av vad som är möjligt det som räddar oss är att folk ofta slår knut på sig själva, jobbar över, kommer in extra osv.” En annan: ”Situationen är belastad. Jag känner däremot att jag absolut inte kan komma till jobbet utan att ha sovit och ätit bra för jag är rädd för hög belastning och jag vill inte göra misstag.”

Situationen med tiotals patienter som inte hunnit undersökas, har ”normaliserats”, enligt rapporten, och blivit det vanliga på akuten.

Cancersjuka på akuten

Läkarna listade i rapporten fem orsaker till den ökade belastningen på akutmottagningen i Lund: platsbrist på sjukhuset samt på akuten, stort patientflöde, för liten lokal, snedfördelning av kompetens vid bemanning samt mycket hög arbetsbörda. Personal vittnar i rapporten om att de inte hinner äta, besöka toaletten eller ens dricka.

Vad har blivit bättre på akuten sedan rapporten skrevs?

– Absolut ingenting. Tvärtom. Vad som händer just nu är att onkologen, infektionskliniken och ett antal andra kliniker har dragit ner på sina platser i sommar. Det gör att dessa patienter kommer till oss på akuten istället. Svårt cancersjuka patienter kan tvingas vara på akuten i 1-3 dagar innan de kan placeras om, säger Ardavan Khoshnood.

– Vi gör vårt yttersta för att tillgodose patienternas vårdbehov. Vad gäller operationer så prioriterar vi kirurgi med högst medicinskt behov, exempelvis cancerpatienter. Vi samarbetar med övriga sjukhus i Skåne. I vissa fall kan det också bli aktuellt med samarbeta nationellt och även internationellt, säger förvaltningschefen Björn Eriksson.

Men är det rimligt att de cancersjuka patienterna vänder sig till akuten om de insjuknar i sommar?

– Den onkologiska verksamheten kommer göra allt för att kunna ta emot patienterna, bland annat genom dagjoursverksamhet i både Malmö och Lund. Man kommer också försöka upprätthålla direktinläggningarna så långt det är möjligt. Speciellt under sommaren är vi dock beroende av att olika verksamheter stödjer varandra. Detta gäller cancerverksamhet liksom annan verksamhet. Målsättningen är dock självfallet att cancerpatienterna, liksom andra patienter, ska tas om hand i ordinarie verksamhet, säger Björn Eriksson förvaltningschef på SUS.