André Tärnhäll är psykolog och arbetar inom den rättspsykiatriska öppenvården. Han har i sin forskning följt upp 266 unga män som dömts till fängelse för vålds- eller sexualbrott och satt på anstalt 2010-2012.
– Vi har sett att det här är en grupp som är psykiatriskt belastad från unga år och den belastningen består.
Tidiga beteendeproblem
Han har i sin doktorsavhandling följt upp hur det går för denna grupp, till och med 2017, bland annat genom hur de har interagerat med sjukvården och de brott de har dömts för.
Många av de våldsbrottsdömda har vuxit upp under stökiga omständigheter, bär på trauman och har inte klarat gymnasiet. De har tidiga beteendeproblem och neuropsykiatriska funktionshinder.
– Trots den psykiatriska belastningen så söker man inte vård som man kan förvänta sig och undviker samhällstjänsterna, säger André Tärnhäll.
Två tredjedelar fortsatte brottslig bana
Tidigare forskning har visat att det är en liten grupp som står för en stor andel av återupprepade våldsbrott.
I sin uppföljning av de 266 männen visade det sig från att de blev straffmyndiga fram till att de var i snitt 28 år, hade de dömts i genomsnitt 33 gånger för brott och i väldigt stor utsträckning för våldsbrott.
– Två tredjedelar av studiedeltagarna fortsatte på en brottslig bana medan en tredjedel verkade ha avslutat, berättar André Tärnhäll.
Vinsten stor om de får rätt vård
Och vinsten skulle bli stor för samhället om de fick rätt vård och kan minska risken för återfall i brottslighet.
– Psykiatriska insatser kostar generellt mindre än kriminalvård. Det är också folkhälsa och säkerhet.
Konkret tror han på mer lättillgänglig, uppsökande vård och att motivera till vård. Kriminalvården är en bra möjlighet för behandling.
– Jag tror att psykiatrisk vård kan göra mycket för den här gruppen. Kontinuiteten är dålig idag om man varit inlagd eller missat sina avtalade tider.
– Men det handlar också om tidiga insatser till barn och ungdomar, säger han.