Vapenvåldet i Malmö har åter kommit upp på den politiska dagordningen efter det brutala mordet på en mamma i 30-årsåldern i måndags. Mamman hade dessutom sitt spädbarn med sig när hon sköts till döds, mitt på ljusa dagen.
Om man tittar på statistiken över de senaste två åren har skjutningarna i Malmö minskat.
2017 skadades 35 personer i skjutningar och sju personer dog. Året efter, 2018, skadades 14 och tolv personer fick sätta livet till i vapenvåldet.
Hittills i år, till och med 29 augusti 2019, är siffrorna lägre: tio skadade och tre döda.
”Färre kriminella finns ute”
– 2019 har varit betydligt lugnare än 2018 och 2017. Anledningen är bland annat framgången i utredningar kring morden vi hade 2016-2018. Samtidigt har vi fått ett grepp om de olika kriminella nätverken och har kunnat fokusera på individerna, säger Patrik Andersson, underrättelsechef på Malmöpolisen.
– Insatserna vi har gjort har lett till att betydligt färre kriminella individer finns ute. De sitter bakom lås och bom, antingen är de dömda eller häktade, sammanfattar Patrik Andersson.
Mindre spontanskjutningar
Han nämner också den skärpta vapenlagstiftningen som en del i förklaringen.
– Man har sluppit spontanskjutningarna, där man ser sin antagonist på stan och skjuter varningsskott till exempel.
Men våldet i Malmö upplevs inte alltid som att den minskar, även om statistiken talar sitt tydliga språk.
– Jag tror det beror på att så fort det händer något så får folk det i sin mobil eller via något digitalt forum. Sen är det inte konstigt efter en sådan händelse som i måndags. Då spelar det ingen roll att skjutningarna minskar, en sådan händelse kan vända upp och ner på allting, säger Patrik Andersson.
Våldet i vågor
Men om utvecklingen i Malmö är temporär eller varaktig återstår att se. Vapenvåldet har under åren gått i vågor. Under 1990-talet bröt mc-kriget ut, i mitten av 00-talet såg man ytterligare konflikter i den undre världen som följdes av våldet mellan K- och M-falangen.
– Förhoppningen är att utvecklingen är varaktig. Med det som utlovas med resursförstärkning och förändringar i lagstiftningen så kan det bli så, säger Patrik Andersson.