Två av de män som kontaktar den profil SVT Nyheter skapat och som hade begått sexbrott om ”Sara” varit en verklig person har nyligen dömts för liknande brott. En tredje är under utredning av polisen. 

Men långt ifrån alla förövare kommer så långt som till domstol. Det beror bland annat på att sexbrott på nätet är svårt för polisen att bevisa och utreda. Bara nio procent av de anmälda groomingfallen ledde förra året till en fällande dom. 

Svårt att få ut information

För att polisen ska kunna identifiera en gärningsman krävs i många fall uppgifter från företagen bakom de plattformar där brotten sker. Det kan vara ip-nummer, chattloggar eller annan data. Polisen har ett nära samarbete med många svenska sajter, som till exempel Kamrat.com. Men när det gäller utländska bolag är det betydligt svårare att få ut information.

– Vi ser i meddelandeloggar från personer som söker den här sortens kontakt att de vill flytta över samtalet för att det inte är säkert att prata hos oss. Kik, som är ett kanadensiskt företag, är svårare

för polisen att utreda och få ut material ifrån än vad det är ifrån oss, säger Tobias Lind, säkerhetsansvarig på Kamrat. 

De kontaktar själva rikskriminalen och tipsar i de fall de upptäcker någon som begår brott. 

Men när det gäller utländska bolag ser det annorlunda ut. Kik skriver i ett mail till SVT Nyheter att de samarbetar med utländska myndigheter, men det ska gå genom domstolarna och justitiedepartementen i varje land. Undantag görs enbart när det är fara för liv.  

– Kik samarbetar med polisen, men vi värdesätter också integriteten hos våra användare, skriver Kik.

”Väldigt tungrodd process”

Cecilia Wallin Olsson, sexualbrottsutredare på polisens it-brottsektion, säger att polisen har ett stort problem när det gäller utlandsbaserade internetföretag. För att få ut innehållet från en sajt eller IP-loggar så måste man ha ett beslut från en domstol. 

– Det är en väldigt tungrodd process som kan ta ett halvår – ett år. Det kan sättas i kontrast till vårt svenska datalagringsdirektiv som säger att man ska spara information i ett halvår. Så ärenden kan läggas ner på den grunden, att man inte ser att man kommer att komma någonvart. 

Och gärningsmännen går fria?

– Och gärningsmännen kan gå fria på det viset.

”Polisen bedriver inte spaning förutsättningslöst”

Cecilia Wallin Olsson säger att problematiken är en fråga som måste lösas på politisk nivå och som inte kan påverkas av enskilda poliser.

–  Det ska inte vara på en kriminalkommissaries ansvar att tjata på olika internetföretag. Vill Sverige bli effektiva i arbetet mot de här brotten så måste vi ha hjälp av politikerna och en harmoniserad lagstiftning.

Hon menar att det viktigaste för att brotten ska kunna lösas är att nå ut till barn och få dem som drabbas att våga berätta om det som hänt. Att utsättas för sexualbrott kan vara förknippat med skuld och skam vilket gör att benägenheten att anmäla är låg.

–  Polisen bedriver inte någon spaning helt förutsättningslöst på internet, det har vi ingen möjlighet att göra. Vi är beroende av att få information, att barnen vågar berätta och anmäla.