Man brukar räkna med att mellan två och fyra procent av befolkningen lider av samlarsyndrom eller hoarding disorder.
– Det kan ta sig olika uttryck, men det utmärkande draget är den svåra känslomässiga utmaning det innebär att göra sig av med saker, säger Jenny Linnarsson, chef för Samlarteamet.
Vinna samlarens förtroende
Hon har träffat många Malmöbor vars ohejdade samlande av föremål, i andras ögon ofta upplevt som skräp, gjort dem omöjliga hos hyresvärdar – eller lett till arga påpekanden från till exempel räddningstjänsten när vindsförråd och källare svämmat över av prylar.
– Tidigare löstes ofta ”problemet” med tvångssanering, man beslagtog helt enkel sakerna och kastade bort dem. Men forskningen visar att det kan få rakt motsatt effekt, beteendet eskalerar när samlaren ska försöka kompensera för allt som gått till spillo, säger Jenny Linnarsson.
Samlarteamet jobbar istället med personliga möten, ofta under lång tid, för att vinna samlarens förtroende och hjälpa honom eller henne hitta strategier för att rensa upp sitt överbelamrade hem och förhindra att det gror igen på nytt.
Svårt att nå ut
Verksamheten sorterar under Malmö stads funktionsstödsförvaltning och man ansöker om teamets stöd. Målet är att få fler att självmant begära hjälp – enligt Jenny Linnarsson en svår utmaning med tanke på den skam och sociala stigma som ofta omgärdar samlarsyndromet.
– Det är en svår grupp att nå ut till. Mörkertalet är stort eftersom de ogärna berättar om sina svårigheter – och i deras sociala omgivning är många ofta helt ovetande om vad som pågår, säger Jenny Linnarsson.
Malmös samlarteam startades 2013. Vid sidan av en liknande verksamhet i Stockholm, uppbyggd med Malmö som förebild, är teamet unikt i sitt slag i landet.