Pengarna kommer från kriminell verksamhet, ofta telefonbedrägerier där man lurat till sig tillgången till en persons bankkonto och sedan för över pengar från det. Det kan handla om flera hundra tusen kronor som sedan förs över till många olika målvakter som sedan tar ut kontanter och lämnar över till bedragarna eller deras mellanhänder.

I de kriminella nätverken finns personer vars uppgift är att rekrytera Swishmålvakter: ofta unga personer mellan 15 och 25 år, säger Cajsa Ernholdt, gruppchef vid polisen.  

- En del är redan etablerade nätverk, en del frågar kompisar. De har personer i nätverken som har som uppgift att ta fram penningmålvakter. De rör sig i områden där det är mycket ungdomar och får fram dem ganska lätt.

”En väg in i ett kriminellt liv”

Cajsa Ernholdt säger att en del av ungdomarna är medbrottslingar – de är införstådda i upplägget och får betalt. Andra kan vara hotade eller lurade att delta, och vissa förstår inte att de begår ett brott.

Ofta spåras målvakterna av polisen då de använt sitt eget swishkonto. Så även då bedragarna inte åker fast döms målvakterna för brott.

Utöver risken att dömas kan de ungdomar som används som målvakter också hamna i kontakt med kriminella nätverk. 

Kopplingar till gängen

– De som döms får en prick i brottsregistret, kan få svårigheter att söka jobb och komma in på utbildningar, kan få betala skadestånd och rättegångskostnader. Framför allt är det en väg in i ett kriminellt liv, säger Cajsa Ernholdt.

– En del av bedragarna har kopplingar till den grova organiserade brottsligheten, till gängen. Men för penningtvättarna är det inte alltid så, det kan vara vanliga ungdomar som ställer upp.

“Simon”  som berättar kort om hur han hotades till att swisha pengar i klippet ovan intervjuas i Veckans brott som sänds på SVT1 klockan 21:00 och publiceras samtidigt på SVT Play.