Fastväxt moderkaka är ett stort problem för de kvinnor som drabbas. I synnerhet de som inte vill operera bort sin livmoder, och vill ha fler barn.
Skånska Anna Hammarström, med läkarbakgrund, valde att föda barn på ett kinesiskt sjukhus eftersom hon fick höra att oddsen där var bättre för att rädda hennes livmoder.
Ett 50-tal fall i Sverige per år
I Kina har man större erfarenhet av dessa operationer eftersom befolkningen är stor och många kvinnor har fött med kejsarsnitt vilket ökar risken för fastväxt moderkaka.
Men tillståndet är förhållandevis sällsynt i Sverige. Endast ett femtiotal kvinnor per år drabbas, uppger Dagens Nyheter.
”Handlar om hur allvarlig inväxten är”
Stefan Hansson, professor och överläkare i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet, välkomnar ett globalt samarbete för att förbättra oddsen att rädda livmödrar inom svenska sjukvården, men han tror det blir svårt att rakt av hämta hem den erfarenhet som byggts upp i Kina.
– Hade vi också haft kirurger som hade opererat hundra fall per år så hade de haft en annan erfarenhet och kanske gjort en annan bedömning i vissa fall. Det handlar om hur allvarlig inväxten är.
Ökad risk för komplikationer med ärr på livmodern
Har moderkakan vuxit igenom livmodern så fungerar inte den kinesiska metoden med mindre än att man utsätter kvinnan för stora risker, förklarar Stefan Hansson som tagit del av information kring den kinesiska operationsmetoden.
– En kvarlämnad ärrig livmoder ökar risken för komplikationer i nästa graviditet. Att lämna kvar en sådan livmoder vore därför att ingjuta falsk trygghet för kvinnan.
Stefan Hansson anser att man kan lita på att svensk sjukvård inte tar bort någon livmoder i onödan och hänvisar till vetenskap och beprövad erfarenhet.
”Måste prioritera kvinnors hälsa”
Han håller ändå med om Anna Hammarströms kritik att kvinnors sjukdomar generellt är ett eftersatt område.
– Ser man till anslagstilldelning så är det inget prioriterat område. Men det finns nog en ljusning i den tunneln. Man inser att det är viktigt. Kvinnor är biologiskt annorlunda jämfört med män och man måste ta mer hänsyn till det i forskning och prioritera kvinnors hälsa, säger Stefan Hansson.